Arbetspensionen är en del av det lagstadgade sociala tryggheten. Det är en försäkring som alla arbetstagare och företagare har rätt till. Syftet med arbetspensionen är att trygga en skälig utkomst för alla vid ålderdom samt i händelse av arbetsoförmåga eller familjeförsörjarens död. Arbetspensionen är kopplad till inkomsterna under arbetslivet och målet med det är att bibehålla den skäliga konsumtionsnivå som uppnåtts under åren i arbete också under pensionstiden.

Arbetspensionen är ofta den huvudsakliga inkomstkällan under pensionstiden. Pensionens belopp är individuellt för alla och beroende av de personliga inkomsterna under åren i förvärvsarbete. Frånvaro från arbetet på grund av många olika situationer i livet beaktas också vid beräkningen av pensionen.

Ordnandet av arbetspensionsskyddet

Arbetspensionerna sköts inom den privata sektorn av arbetspensionsförsäkringsbolag, -kassor, -stiftelser och särskilda pensionsanstalter. Inom den offentliga sektorn bär Keva det huvudsakliga ansvaret för arbetspensionerna. Vid byte av arbetsplats och pensionsförsäkrare följer arbetspensionsskyddet med den anställda.

Arbetsgivaren ansvarar för att försäkra sina anställda. Företagare, lantbruksföretagare och stipendiater själv sköter om sin arbetspensionsförsäkring.

Utöver företagen ska också privathushåll som betalar ut lön ordna pensionsförsäkringsskydd. Pensionsförsäkringen för arbetstagare är obligatorisk, om den anställdas månadslön överskrider den inställda gränsen. De lagstadgade skyldigheter som arbetsgivare kan skötas till exempel på webben via portalen Palkka.fi.

Finansieringen av arbetspensionsskyddet

Arbetspensionsskyddet finansieras med arbetspensionsavgifterna och pensionsfondernas avkastning. Finansiering bygger huvudsakligen på ett fördelningssystem: varje år insamlas den nödvändiga beloppet för försäkringsavgifter, med vilka man täcker de löpande arbetspensionerna.

För anställda inom den privata sektorn finansieras pensioner emellertid med partiell fondering, där en del av de arbetspensionsavgifter som betalats under respektive år fonderas för framtida år. Genom en partiell fondering av pengarna bereder man sig bland annat på att befolkningen åldras. Pensionssystem för anställda inom offentlig sektorn innehåller i sin tur buffertfonder. Med hjälp av buffertfonderna dämpas trycket på en höjning av arbetspensionsavgifterna i framtiden.

Arbetspensionsförsäkringsavgiften är en försäkringsavgift, som tas ut för alla arbetstagare som har fyllt 17 år och företagare som har fyllt 18 år. För anställda inom den privata sektorn är arbetspensionsavgiften år 2019 i genomsnitt 24,4 procent av lönen. Arbetstagarens andel är 6,75 procent för personer som ännu inte fyllt 53 år och personer som fyllt 63 år, och 8,25 procent för personer mellan 53-62 år. Arbetsgivaren betalar den resterande delen.

Företagarna ansvarar själva för sina arbetspensionsavgifter. Den arbetsinkomst som företagaren fastställt och arbetspensionsförsäkrare bekräftat utgör grund för arbetspensionen och all annan social trygghet. Arbetsinkomsten är företagarens egen uppskattning av priset på sitt arbete, och den borde motsvara det verkliga värdet av företagarens arbetsinsats. År 2019 är arbetsförsäkringsavgiften för företagare som ännu inte fyllt 53 och som har fyllt 63 år 24,1 procent och för 53-62 år gamla företagare 25,6 procent av arbetsinkomsten.

Mer information om finansiering finns på sidan Finansiering av arbetspensionerna.

Inkomstrelaterat pension enligt arbetsinkomsterna

Allt förvärvsarbete som utförts i Finland och som överstiger försäkringsgränsen (månadslön minst 59,36 euro i månaden enligt 2019 års nivå) utökar arbetspensionen. Arbetspensionen inflyter uttryckligen i arbete, och exempelvis kapitalinkomster inverkar inte på arbetspensionen.

Möjligheten att tjäna in pension börjar från ingången av den månad som följer efter att arbetstagaren fyllt 17 år och företagaren 18 år. Varje år av arbete ackumuleras pension baserad på årets inkomster. Utöver förvärvsarbete inflyter pension också för vissa så kallade oavlönade perioder, bland adra:

  • perioder med moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning
  • hemvårdsstöd för vård av barn under 3 år
  • perioder med inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
  • studier som leder till examen.

Mer information finns på Arbetspension.fi, Hur stor blir pensionen?

Om personens arbetspension blir liten, kan en person som är bosatt i Finland dessutom få folkpension och garantipension. De är förmåner som hör till grundskyddet och betalas ut av FPA, dvs. Folkpensionsanstalten.

Den intjänade pensionen bibehålls

Man kan inte förlora redan intjänad pension, eftersom det har ansetts vara konstitutionellt skyddat. Även om personen skulle byta arbetsplats, eller sadla om från arbetstagare till företagare eller tvärtom, kvarstår den pensionsrätt som personen tjänat in fram till dess.

Dessutom gäller alla ändringar i pensionssystemet alltid framtiden, alltså de har ingen effekt på redan influtna pensionsrättigheter.

Arbetspensionen har ingen övre gräns

Arbetspensionen har ingen fastställd övre gräns i euro. Allt arbete utökar således arbetspensionen och all den arbetspension som tjänats in under åren i förvärvsarbete utbetalas i sinom tid i sin helhet. Ett undantag från detta utgör de ersättningar som betalas ut med stöd av trafik- och olycksfallsförsäkringen, som i och med den samordning som tillämpas på dem kan leda till att ingen arbetspension återstår att betala ut.

Pensionstaket är regelbundet föremål för offentlig debatt. Man glömmer ofta bort att även om höga förvärvsinkomster nu utökar arbetspensionen till fullt belopp, betalas också arbetspensionsförsäkringsavgift på hela lönen. I en del länder innefattar det pensionstak som tillämpas i allmänhet också ett avgiftstak, varvid man betalar försäkringsavgifter endast upp till en bestämd gräns. Om modellen i Finland justerades i denna riktning, skulle man bli tvungen att kraftigt höja arbetstagarnas och arbetsgivarnas försäkringsavgifter.

Förändringarna i penningvärdet beaktas i pensionerna

Vid beräkningen av arbetspensionen och de pensioner som betalas ut beaktas förändringen i penningvärdet. Pensionernas köpkraft tryggas både för nuvarande och framtida pensionärer. Mekanismerna för detta är lönekoefficienten och arbetspensionsindexet.

Lönekoefficienten används, då beloppet av personens pension räknas ut vid pensioneringen. Med hjälp av lönekoefficienten ändras alla inkomster under arbetskarriären till nivån för det år som personen går i pension. I lönekoefficienten beaktas förändringarna i inkomsterna och priserna, dock med huvudvikt på inkomsterna.

Löpande pensioner justeras årligen i januari med arbetspensionsindexet, där man på samma sätt beaktar förändringarna i inkomsterna och priserna. I arbetspensionsindexet ligger huvudvikten emellertid på förändringen i priserna.

I början av arbetspensionssystemet baserade sig arbetspensionernas indexhöjningar helt och hållet på utvecklingen av lönerna. Viktningen i indexet har senare justerats att allt mer beakta prisförändringen. Med de tidigare ändringar som gjorts har man medvetet och på ett betydande sätt upplöst det höjningstryck som arbetspensionsavgiften är exponerad för. En justering av modellen att mer beakta lönerna skulle höja pensionsavgifterna och dess generationsinverkan för de yngre åldersgrupperna skulle vara orättvis.

Arbetspensionen är mer än enbart ålderspension

Arbetspensionsförsäkringsavgiften försäkrar dem som har förvärvsinkomster förutom med tanke på ålderdom också i händelse av arbetsoförmåga och familjeförsörjarens död. De egentliga pensionsförmånerna är utöver ålderspensionen dessutom partiell ålderspension, invalidpension (sjukpension), partiell invalidpension och arbetslivspension. Utöver dessa, om vårdnadshavaren avlider, har barn under 18 år och den efterlevande maken under vissa förutsättningar rätt till familjepension (efterlevandepension och barnpension).

Arbetspensionssystemet ger också möjlighet till yrkesinriktad rehabilitering när arbetstagarnas eller företagarens arbetsförmåga hotas. Rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning betalas ut till personer som deltar i den arbetspensionsrehabilitering som erbjuds av arbetspensionssystemet. Utkomsten under tid av yrkesinriktad rehabilitering är alltid högre än motsvarande invalidpension.

Olika pensionsförmåner behandlas mer ingående på Arbetspension.fi, Pensionen i olika livssituationer.

Beloppet av din egen pension framgår av pensionsutdraget

Av pensionsutdraget framgår den arbetspension som personen tjänat in fram till utgången av föregående år samt alla de arbetsinkomster som ger rätt till arbetspension. Utdraget berättar således inte den slutliga pensionen.

I utdraget finns uppgifter om anställningar och inkomster från arbete och företagarverksamhet inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Dessutom innehåller pensionsutdraget uppgifter om de sociala förmåner (så kallade oavlönade perioder) som utökar pensionen. Förutom kan utdraget ha också en uppskattning av personens ålderspension.

Det är viktigt att kontrollera att uppgifterna om de anställningar, inkomster och sociala förmåner som inverkar på pensionen har angetts korrekt på pensionsutdraget. Den framtida pensionen kommer att beräknas i sin tid på grundval av informationen i utdraget. Om man upptäcker fel eller brister i uppgifterna, ska de meddelas den arbetspensionsförsäkrare som skickat utdraget. Om uppgifterna är som de ska, behöver man inte göra någonting åt saken.

Pensionsutdraget finns i elektronisk form antingen på den egna pensionsförsäkrarens webbplats eller på adressen Arbetspension.fi. För att få tillgång till tjänsten behövs personliga bankkoder.

Arbetspensionsanstalterna skickar pensionsutdragen också regelbundet per post till personer i åldern 18-67 år som är bosatta i Finland. Mer ingående information om distributionen finns på Arbetspension.fi, Arbetspensionsutdrag per post vart tredje år.