Arbetspensionen är en lagstadgad försäkring som alla arbetstagare och företagare har rätt till. Dess uppgift är att trygga en tillräcklig utkomst för alla vid ålderdom samt i händelse av arbetsoförmåga eller familjeförsörjarens död. Arbetspensionen utgör det huvudsakliga skyddet under pensionstiden. Pensionens belopp är individuellt för alla och beroende av de personliga inkomsterna under åren i förvärvsarbete. Frånvaro från arbetet på grund av olika situationer i livet beaktas också vid beräkningen av pensionen.

Syftet med arbetspensionen är att bibehålla den skäliga konsumtionsnivå som uppnåtts under åren i arbete också under pensionstiden. Pensioneringen är flexibel. Ju längre man fortsätter i arbetet, desto högre blir pensionen. Arbetspensionssystemet är – och ska också i fortsättningen vara – rättvist ur generationsperspektiv. Vi arbetar för vår egen del för att också de unga ska kunna lita på att de i sinom tid får en skälig förvärvspension.

Arbetspensionsskyddet i Finland är mycket transparent. Var och en kan följa upp utvecklingen av sin egen arbetspension på ett pensionsutdrag. Det lönar sig att regelbundet kontrollera de arbetsinkomster som utökat pensionen samt beloppet av den pension som tjänats in.

Ordnandet av arbetspensionsskyddet

Arbetspensionerna sköts inom den privata sektorn av arbetspensionsförsäkringsbolag, -kassor, -stiftelser och särskilda pensionsanstalter. Inom den offentliga sektorn bär Keva det huvudsakliga ansvaret för arbetspensionerna. Vid byte av arbetsplats och pensionsförsäkrare följer arbetspensionsskyddet med den anställda.

Arbetsgivaren ansvarar för att försäkra sina anställda, medan företagare, lantbruksföretagare och stipendiater själv sköter om sin arbetspensionsförsäkring. Utöver företagen ska också privathushåll som betalar ut lön ordna försäkringsskydd. Pensionsförsäkringen för arbetstagare är obligatorisk, om den anställdas månadslön är minst 58,27 euro år 2018.

Småarbetsgivarnas och privathushållens lagstadgade skyldigheter som arbetsgivare kan skötas på webben via portalen Palkka.fi. Tjänsten erbjuder ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram som utvecklats av skatteförvaltningen och arbetspensionsförsäkrarna.

Finansieringen av arbetspensionsskyddet

Arbetspensionsskyddet finansieras med arbetspensionsavgifterna och pensionsfondernas avkastning. Modellen bygger huvudsakligen på ett fördelningssystem: varje år insamlas försäkringsavgifter, med vilka man täcker de löpande arbetspensionerna. De arbetspensionsavgifter som samlats in på lönerna eller fondernas avkastning används emellertid för närvarande inte i sin helhet till pensionerna. Genom en partiell fondering av pengarna bereder man sig bland annat på att befolkningen åldras.

Arbetspensionsförsäkringsavgiften är i enlighet med sitt namn en försäkringsavgift, som tas ut för alla arbetstagare och företagare i åldern 17–67 år. För anställda inom den privata sektorn är arbetspensionsavgiften år 2018 i genomsnitt 24,4 procent av lönen. Arbetstagarens andel är 6,35 procent för personer som ännu inte fyllt 53 år och personer som fyllt 63 år, och 7,85 procent för personer som fyllt 53 år. Arbetsgivaren betalar den resterande delen.

Företagarna ansvarar själva för sina arbetspensionsavgifter. Den arbetsinkomst som företagaren fastställt utgör grund för arbetspensionen och all annan social trygghet. Arbetsinkomsten är företagarens egen uppskattning av priset på sitt arbete, och den borde motsvara det verkliga värdet av företagarens arbetsinsats. År 2018 är arbetsförsäkringsavgiften för företagare som ännu inte fyllt 53 och som har fyllit 63 år 24,1 procent och för 53 år fyllda företagare 25,6 procent av arbetsinkomsten.

Principerna för arbetspensionsskyddet

De centrala principerna för arbetspensionsskyddet är följande:

  • det är inkomstrelaterat
  • det är okränkbart
  • det saknar tak
  • det är indexbundet.

Inkomstrelaterat: pension enligt arbetsinkomsterna

Allt förvärvsarbete som utförts i Finland och som överstiger försäkringsgränsen (månadslön minst 58,27 euro i månaden enligt 2018 års nivå) utökar arbetspensionen. Arbetspensionen inflyter uttryckligen i arbete, och exempelvis kapitalinkomster inverkar inte på arbetspensionen. Arbetspensionen inflyter alltid på de sammanlagda inkomsterna under ett kalenderår enligt tillväxtprocent 1,5. Enligt ett tillfälligt undantag tjänar dock de som är i åldern 53-62 år in pension med 1,7 procent av årsinkomsten under åren 2017-2025.

Möjligheten att tjäna in pension börjar från ingången av den månad som följer efter att personen fyllt 17 år (från och med 2017) och upphör vid utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år. Om man inte ansöker om pension efter fyllda 68 år, beviljas uppskovsförhöjning på pensionen. Arbete under pensionstiden utökar också pensionen ända upp till 68 års ålder. Tillväxtprocenten är då emellertid alltid 1,5 procent om året. Den som beviljats ålderspension kan arbeta fritt efter eget gottfinnande.

Utöver förvärvsarbete inflyter pension också för vissa så kallade oavlönade perioder, vilka är:

  • perioder med moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning
  • perioder med inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
  • alterneringsledighet
  • andra perioder med inkomstrelaterad dagpenning (t.ex. sjukdagpenning och rehabiliteringspenning)
  • studier som leder till examen
  • hemvårdsstöd för vård av barn under 3 år.

En förutsättning för att man ska tjäna in pension under dessa oavlönade perioder är att personen i något skede av sin arbetskarriär har haft sammanlagt minst 17 480,28 euro (enligt 2018 års nivå) i förvärvsinkomster som ger rätt till arbetspension.

Om personens arbetspension blir liten, kan en person som är bosatt i Finland dessutom få folkpension och garantipension. De är förmåner som hör till grundskyddet och betalas ut av FPA, dvs. Folkpensionsanstalten.

Okränkbart: den intjänade pensionen bibehålls

Man kan inte förlora redan intjänad pension. Även om personen skulle byta arbetsplats, eller sadla om från arbetstagare till företagare eller tvärtom, kvarstår den pensionsrätt som personen tjänat in fram till dess. Dessutom gäller alla ändringar i pensionssystemet alltid framtiden, aldrig redan influtna pensionsrättigheter.

Saknar tak: arbetspensionen har ingen övre gräns

Arbetspensionen har ingen fastställd övre gräns i euro. Allt arbete utökar således arbetspensionen. All den arbetspension som tjänats in under åren i förvärvsarbete utbetalas i sinom tid i sin helhet. Ett undantag från detta utgör de ersättningar som betalas ut med stöd av trafik- och olycksfallsförsäkringen, som i och med den samordning som tillämpas på dem kan leda till att ingen arbetspension återstår att betala ut.

Pensionstaket är regelbundet föremål för offentlig debatt. Man glömmer ofta bort att även om höga förvärvsinkomster nu utökar arbetspensionen till fullt belopp, betalas också arbetspensionsförsäkringsavgift på hela lönen. I en del länder innefattar det pensionstak som tillämpas i allmänhet också ett avgiftstak, varvid man betalar försäkringsavgifter endast upp till en bestämd gräns. Om modellen i Finland justerades i denna riktning, skulle man bli tvungen att kraftigt höja arbetstagarnas och arbetsgivarnas försäkringsavgifter.

Indexbundet: förändringarna i penningvärdet beaktas i pensionerna

Vid beräkningen av arbetspensionen och de pensioner som betalas ut beaktas förändringen i penningvärdet. Pensionernas köpkraft tryggas både för nuvarande och framtida pensionärer. Mekanismerna för detta är lönekoefficienten och arbetspensionsindexet.

Lönekoefficienten används, då beloppet av personens pension räknas ut vid pensioneringen. Med hjälp av lönekoefficienten ändras alla inkomster under arbetskarriären till nivån för det år som personen går i pension. I lönekoefficienten beaktas förändringarna i inkomsterna och priserna, dock med huvudvikt på inkomsterna.

Löpande pensioner justeras årligen i januari med arbetspensionsindexet, där man på samma sätt beaktar förändringarna i inkomsterna och priserna. I arbetspensionsindexet ligger huvudvikten emellertid på förändringen i priserna.

I början av arbetspensionssystemet baserade sig arbetspensionernas indexhöjningar helt och hållet på utvecklingen av lönerna. Viktningen i indexet har senare justerats att allt mer beakta prisförändringen. Med de tidigare ändringar som gjorts har man medvetet och på ett betydande sätt upplöst det höjningstryck som arbetspensionsavgiften är exponerad för. En justering av modellen att mer beakta lönerna skulle höja pensionsavgifterna och dess generationsinverkan för de yngre åldersgrupperna skulle vara orättvis.

Arbetspensionen är mer än enbart ålderspension

Arbetspensionsförsäkringsavgiften försäkrar dem som har förvärvsinkomster förutom med tanke på ålderdom också i händelse av arbetsoförmåga och familjeförsörjarens död. De egentliga pensionsförmånerna är utöver ålderspensionen dessutom deltidspension (till och med slutet av 2016), partiell ålderspension och arbetslivspension (från och med 1.1.2017), invalidpension (sjukpension), partiell invalidpension samt efterlevandepension och barnpension.

Om exempelvis vårdnadshavaren avlider, har barn under 18 år och den efterlevande maken under vissa förutsättningar rätt till familjepension.

Rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning betalas ut till personer som deltar i den arbetspensionsrehabilitering som erbjuds av arbetspensionssystemet. Utkomsten under tid av yrkesinriktad rehabilitering är alltid högre än motsvarande invalidpension.

Villkoren för olika pensionsförmåner och hur pensionen tillväxer behandlas mer ingående på arbetspensionssektorns gemensamma webbplats Arbetspension.fi.

Beloppet av din egen pension framgår av pensionsutdraget

Av pensionsutdraget framgår den arbetspension som personen tjänat in fram till utgången av föregående år samt alla de arbetsinkomster som ger rätt till arbetspension. Utdraget berättar således inte den slutliga pensionen. I utdraget finns uppgifter om anställningar och inkomster från arbete inom såväl den privata som den offentliga sektorn.

Utöver de löner som intjänats i arbete och företagarverksamhet innehåller pensionsutdraget uppgifter om de sociala förmåner som utökar pensionen. Om personen har fyllt 50 år, finns på utdraget också en uppskattning av personens ålderspension.

Det lönar sig att kontrollera att uppgifterna om de anställningar, inkomster och sociala förmåner som inverkar på pensionen har angetts korrekt på pensionsutdraget. Det är viktigt att kontrollera uppgifterna, eftersom ansvaret för uppgifternas riktighet i framtiden så småningom överförs på den försäkrade själv. Om man upptäcker fel eller brister i uppgifterna, ska de meddelas den arbetspensionsförsäkrare som skickat utdraget. Om uppgifterna är som de ska, behöver man inte göra någonting åt saken.

Pensionsutdraget finns i elektronisk form antingen på den egna pensionsförsäkrarens webbplats eller på adressen Arbetspension.fi. För att få tillgång till tjänsten behövs personliga bankkoder eller ett personkort med chipp. Det elektroniska utdraget kan innehålla något färskare uppgifter jämfört med pappersutdraget. Dessutom innehåller det elektroniska utdraget en uppskattning av den framtida ålderspensionen också för personer som ännu inte fyllt 50 år. Det elektroniska pensionsutdraget kan kontrolleras när som helst.

Arbetspensionsanstalterna skickar pensionsutdragen också per post till personer i åldern 18-67 år som är bosatta i Finland. De som arbetar inom den privata sektorn får ett utdrag vart tredje år. De som fyllt 60 år får utdraget varje år. Pensionsutdraget skickas inte till dem som redan gått i pension.

Mer ingående information om distributionen av pensionsutdraget finns på webbplatsen Arbetspension.fi.