I Finland blir varje dag tio människor invalid- eller sjukpensionerade på grund av depression. I arbetet med att utveckla nya lösningar på problemet med depressioner hos yrkesverksamma har företagshälsovården en central roll. Arbetshälsoinstitutet har genomfört ett forsknings- och utvecklingsprojekt i syfte att ta fram modeller för en effektivare behandlingspraxis. Projektet har beställts och finansierats av Tela.

Undersökningen visade på vikten av påbyggnadsutbildning för företagshälsovårdsteamen för att kunna erbjuda en god behandling av depression. Patienterna hade särskilt nytta av så kallad korttidspsykoterapi. Också en tillräckligt lång uppföljning av en depressionspatient var viktig för att upprätthålla arbetsförmågan.

Både företagsläkare och företagshälsovårdare upplever att de behöver utveckla sina färdigheter i att behandla depressioner. Man efterlyser utbildning över hela landet exempelvis i användningen av enkla och snabba hjälpmedel för behandling av depression.

Sådana hjälpmedel är bland annat olika enkäter (PHQ-9, poäng för arbetsförmåga), varmed man snabbt kan bedöma depressionens svårighetsgrad och arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga. Utbildningen borde helst rikta sig till hela företagshälsovårdsteamet, varvid representanter för olika yrkesgrupper kunde dela med sig av sitt kunnande och samarbeta för att erbjuda patienten bästa möjliga vård.

Viktigt att förebygga långvarig arbetsoförmåga

Det viktigaste är att förebygga att arbetsoförmågan drar ut på tiden, betonar Jukka Kivekäs, överläkare vid arbetspensionsbolaget Varma. Kivekäs fungerade i egenskap av företrädare för Tela som ordförande för projektets styrgrupp. Enligt Kivekäs kan dåliga samarbetsrutiner inom hälso- och sjukvården, underlåtenhet att ta vara på de möjligheter som arbetsplatsen har att erbjuda och ineffektiva metoder som inte uppfyller kraven i behandlingsrekommendationerna leda till onödigt långa perioder av arbetsoförmåga och stigande pensionskostnader.

I frågor som gäller depressionspatienternas behandling och deras återgång till arbetet har företagshälsovården en viktig roll som en förmedlande länk mellan den specialiserade sjukvården och arbetsplatserna. Kivekäs betonar också att det samordnande stöd som företagshälsovården kan erbjuda förbättrar arbetstagarnas möjligheter att fortsätta i arbetslivet. På nationell nivå kommer effektiviseringen av depressionsbehandlingen att ha stort genomslag också när det gäller möjligheterna att förlänga arbetskarriärerna.

Bästa behandling mot depression

Projektet för utveckling av en fungerande praxis för depressionsbehandling i företagshälsovården (ToMaHok-projektet) genomfördes under åren 2009–2012 i Arbetshälsoinstitutets regi. Syftet med projektet var att utveckla en modell för depressionsbehandling som uppfyller kriterierna för bästa behandlingspraxis, där depressionen huvudsakligen behandlas inom ramen för företagshälsovården.

I modellen fäster man särskild vikt vid enkel depressionsscreening, ingående diagnostik, effektiv behandling, tillräckligt lång uppföljning och samarbete med arbetsplatsen. I projektet undersöktes modellens inverkan på behandlingen och behandlingsresultaten. I den ekonomiska delen undersöktes bland annat kostnaderna för depressionsbehandling och frånvaro till följd av depression.

I projektet utreddes också de genomsnittliga kostnaderna för såväl sjukfrånvaro som depressionsbehandling.

Kostnaderna för en sjukledighet på i genomsnitt 90 dagar jämte bikostnader var beräknat enligt dagslöner cirka 8 400 euro, då man använder medeltalet för månadslönerna 2 660 euro.

Kostnaderna för besöken på mottagningarna vid depressionsbehandlingen var i genomsnitt 1 200 euro, kostnaderna för läkemedelsbehandling av depression i genomsnitt 220 euro och kostnaderna för korttidspsykoterapi i genomsnitt 1 200 euro.

Kostnaderna för även den mest effektiva behandlingen utgjorde således endast en tredjedel av kostnaderna för sjukfrånvaro. En effektiv depressionsbehandling är sålunda förnuftig också ur ekonomisk synvinkel.

Ytterligare information om projektet

Jukka Kivekäs, ordförande för projektets styrgrupp
överläkare vid Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma
tfn 040 487 4225, jukka.kivekas(at)varma.fi