I Finland är arbetspensionssystemet delvis fonderande. Det innebär att en del av de arbetspensionsavgifter som insamlats respektive år läggs åt sidan, dvs. fonderas för kommande år.

Till fonden överförs cirka en euro av sex. Merparten av avgifterna, cirka fem euro av sex, används direkt till att finansiera löpande pensioner.

Den partiella fonderingen gäller pensionssystemen för löntagarna inom den privata sektorn. Också inom den offentliga sektorn fonderas en del av de betalda arbetspensionsavgifterna, men fonderna är till sin karaktär buffertfonder som syftar att dämpa trycket på en höjning av arbetspensionsavgifterna i framtiden. Pensionerna för företagare och lantbruksföretagare finansieras i sin tur genom ett rent fördelningssystem utan egentlig fondering.

Finansieringsmodellerna beskrivs mer ingående på sidan Finansieringen av arbetspensionerna.

Syftet att sänka de framtida avgifterna

De medel som fonderas i pensionssystemen inom den privata och den offentliga sektorn placeras på finansmarknaden. Syftet med placeringsverksamheten är att sänka de arbetspensionsavgifter som tas ut i framtiden.

Tumregeln på lång sikt är att om placeringarnas genomsnittliga årsavkastning ökar med en halv procentenhet, sjunker arbetspensionsavgiften med en procentenhet.

Ekvationen fungerar också omvänt. Om placeringsintäkterna sjunker på lång sikt med en halv procentenhet, måste avgiften på motsvarande sätt höjas med en procentenhet.

Viktigt att sprida placeringarna

Arbetspensionsförsäkrarna ska placera sina tillgångar lönsamt och tryggt. Det förutsätter att placeringarna sprids på kategorier med olika risk. Därtill måste placeringarna också spridas geografiskt, varför alla pensionstillgångar inte kan placeras enbart i Finland.

Grovt indelat är en tredjedel av arbetspensionsplaceringarna gjorda i Finland. En tredjedel är placerade i andra länder i euroområdet och en tredjedel i länder utanför euroområdet, t.ex. Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA.

På arbetspensionsplaceringarna eftersträvas bästa möjliga avkastning med tillåten risk. Den risk som arbetspensionsförsäkrarna tar i placeringsverksamheten begränsas med solvensbestämmelser inom den privata sektorn.

Självständiga beslut

Varje arbetspensionsförsäkrare fattar sina placeringsbeslut självständigt, vilket innebär att det är pensionsanstaltens styrelse som i sista hand ansvarar för dess placeringsverksamhet.

Styrelsens uppgift är att besluta om planen för placeringen av arbetspensionsmedlen, dvs. placeringsplanen. Den fastställer de övergripande principerna för placeringsverksamheten. Placeringsplanen beskriver exempelvis i vilka objekt placeringarna görs och vilken avkastning som förväntas på dem. Dessutom uppskattas de risker som hänför sig till placeringarna.

Varje arbetspensionsförsäkrare har en egen placeringsplan. Vid utformningen av placeringsplanen beaktas den lagstiftning som gäller arbetspensionsförsäkrare. Placeringsplanerna skickas också in till Finansinspektionen.