Pensionssystemen i olika länder avviker på många sätt från varandra. I Finland utgör vid sidan av Folkpensionsanstaltens pensioner också den arbetspension som baserar sig på inkomsterna en del av den sociala tryggheten. Det finländska pensionssystemet skiljer sig från systemen i de övriga EU-länderna framför allt i fråga om administrationen av vårt arbetspensionssystem: det är fråga om en lagstadgad arbetspension, vars verkställande inom den privata sektorn har diversifierats på flera arbetspensionsförsäkrare. Den EU-rättsliga ställningen för vårt arbetspensionssystem har avtalats utgående från detta och definierar på många sätt pensionsförsäkrandet. I grund och botten är det fråga om att trygga finländarnas arbetspensioner.

Den rättsliga ställningen inom EU tryggar finländarnas arbetspensioner

Karaktären av social trygghet i vårt arbetspensionssystem och särdragen hos arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn utgör grunden för det finländska arbetspensionssystemets rättsliga ställning inom EU. Det innebär att EU i fråga om principen om gränsöverskridande konkurrens i anslutning till försäkringsverksamhet gjorde ett undantag beträffande våra arbetspensioner inom den privata sektorn (ArPL).

Närmare sagt är det fråga om den försäkringslagstiftning som möjliggör gränsöverskridande konkurrens (livförsäkringsdirektivet, Solvens II). EU bygger på fri rörlighet av varor och tjänster. I princip har försäkringsföretagen rätt att bedriva verksamhet inom hela EU-området och försäkringstagarna har på motsvarande sätt rätt att teckna försäkring i vilket försäkringsbolag som helst med verksamhet inom EU. Direktivet tillämpas således inte på den finländska ArPL-försäkringen.

Detta ingick i avtalet, när Finland anslöt sig till EU år 1995 (Finlands anslutningsfördrag 1994). En förutsättning var att arbetspensionerna separerades från övrig försäkringsverksamhet. Detta gjordes med den lag om arbetspensionsförsäkringsbolag som trädde i kraft 1997. Enligt lagen får arbetspensionsförsäkringsbolagen endast bedriva lagstadgad arbetspensionsförsäkringsrörelse.

Utländska aktörer kan i enlighet med tillståndspraxis etablera sig i Finland och bilda ett arbetspensionsförsäkringsbolag eller förvärva ett bolag som redan är verksamt i landet. Den andra kärnan i den rättsliga ställningen inom EU ligger i att alla bolag som bedriver lagstadgad arbetspensionsförsäkringsrörelse i Finland också ska ha sitt huvudkontor i Finland. Även tillsynen handhas av de finländska myndigheterna. Finland reglerar med en nationell lag bl.a. tillsynen av arbetspensionsförsäkringsbolagens placeringsverksamhet och solvens. Arbetspensionstillgångarna kan endast användas för finansiering av arbetspensioner. De kan inte användas för att främja eller gynna nationella ekonomisk-politiska mål på ett sätt som är ägnat att snedvrida konkurrensen.

Den ställning som uppnåtts genom Finlands anslutningsfördrag gäller begränsningen i livförsäkringslagstiftningen, men inte annan EU-lagstiftning. Därmed omfattas arbetspensionsförsäkrarna exempelvis av EU:s konkurrenslagstiftning och övrig EU-reglering av finanssektorn, bl.a. regleringen beträffande placeringsverksamheten.

Som en socialförsäkringspension omfattas arbetspensionen av EU:s förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen. Dess syfte är att samordna rätten till social trygghet, såsom pension, för EU-medborgare som rör sig mellan medlemsländerna och på detta sätt möjliggöra arbetskraftens fria rörlighet. Med stöd av denna förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen gäller t.ex. EU-regleringen om tjänstepensioner (IORP-direktivet) inte lagstadgade arbetspensionsförsäkrare i Finland, vilket i princip skapar en inre marknad och standarder för arbetsgivar- och branschspecifika pensionsfonder.

Det finländska arbetspensionssystemets EU-rättsliga ställning är etablerad i och med att dess karaktär av social trygghet har erkänts många gånger bl.a. i samband med upprättandet av olika direktiv. Enligt vår åsikt måste man hålla fast vid denna ställning i förhållande till EU:s försäkringsreglering också i framtiden.

År 2013 lät vi göra en utredning för att uppskatta ramvillkoren för vår rättsliga ställning inom EU med utgångspunkt i EU:s reglering av den inre marknaden och konkurrensrätten. En central slutsats av utredningen var att arbetspensionssystemet ska hållas fortsatt åskådligt och så noga som möjligt iaktta de skyldigheter som avtalats i samband med EU-anslutningsfördraget. Enligt utredningen kan EU-kommissionen ifrågasätta den etablerade och erkända ställningen

Det finländska arbetspensionssystemets rättsliga ställning inom EU i ett nötskal:

  • Arbetspensionen i Finland utgör en del av den sociala tryggheten.
  • Det grundläggande värdet i den finländska arbetspensionsmodellen hänför sig till solidaritet och ömsesidig delning av riskerna dels i fråga om finansieringen men också mellan arbetstagarna och arbetsgivarna samt mellan generationerna.
  • Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen samordnar EU-medborgarnas rättigheter.
  • Den finländska arbetspensionsförsäkringen omfattas inte av den livförsäkringslagstiftning som möjliggör gränsöverskridande konkurrens eller regleringen avseende tilläggspensioner.
  • Arbetspensionsförsäkrarna får endast bedriva arbetspensionsförsäkringsrörelse.
  • Arbetspensionstillgångarna är avsedda enbart för finansiering av arbetspensioner.
  • EU-ländernas försäkringsbolag kan bedriva verksamhet i Finland under samma förutsättningar som inhemska aktörer.
  • Den nationella solvenslagstiftningen reglerar de finländska arbetspensionsbolagens risktäckningskapacitet i placeringsverksamheten.