Gå till innehållet

Arbetspensionssystemets historia

Det lagstadgade arbetspensionssystemet har sina rötter på 1950- och 1960-talet. Den första gruppen, som fick egen pensionsrätt, var sjöfararen. Sjömanspensionslagen trädde i kraft i 1956. Den nuvarande formen av arbetspensionssystemet skapades huvudsakligen på 1960-talet.

Lagen om pension för arbetstagare togs upp till behandling i riksdagen utifrån en lagmotion av riksdagsledamöterna år 1961. Enligt lagen skulle en anställning pågå i minst sex månader innan den gav rätt till pensionsskydd. Riksdagens utskott för arbetarärenden förutsatte emellertid att regeringen utreder möjligheterna att skapa ett pensionssystem också för de branscher där arbetet är säsongartat och i allmänhet pågår mindre än sex månader om året. Sådana branscher var t.ex. byggnads-, skogs- och flottningsarbeten samt hamnarbeten.

Socialministern tillsatte en pensionskommitté för säsongsarbetare i juni 1961. Kommittén lämnade in ett förslag till lag om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden i september.

Republikens president stadfäste lagen om pension för arbetstagare APL den 8 juli 1961. Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden KAPL stadfästes den 9 februari 1962. Båda lagarna trädde samtidigt i kraft den 1 juli 1962.

Arbetspensionssystemets utveckling

I samband med stiftandet av lagarna förutsatte riksdagen att regeringen följer upp utvecklingen av pensionsskyddet och åtgärdar situationen, om det uppdagas att någon arbetstagargrupp hamnar utanför pensionsskyddet. Pensionsskyddet utvecklades de facto aktivt under de närmaste åren och årtiondena.

Viktiga årtal då arbetspensionssystemet byggts ut:

  • 1956 Sjömanspensionslagen
  • 1962 Lagen om pension för arbetstagare APL
  • 1962 Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden KAPL
  • 1964 Lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare KTAPL
  • 1966 Pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan KyPL
  • 1967 Lagen om statens pensioner StPL
  • 1967 Familjepensionslagen FamPL
  • 1970 Lagen om pension för företagare FöPL och Lagen om pension för lantbruksföretagare LFöPL
  • 1971 Arbetslöshetspension
  • 1975 Nivåhöjning: den årliga tillväxtprocenten höjdes från 1 % till 1,5 %
  • 1986 Lagen om pension för konstnärer och vissa särskilda grupper av arbetstagare KoPL
  • 1990 Familjepension även till änklingar och minskning av efterlevandepensionen
  • 1993 Arbetstagares arbetspensionsavgift
  • 2003 Lagen om kommunala pensioner KomPL
  • 2005 Pensionsreformen
  • 2007 Lagen om pension för arbetstagare ArPL (APL, KAPL och KoPL slogs samman)
  • 2007 Lagen om statens pensioner StaPL
  • 2007 Lagen om pension för arbetstagare ArPL
  • 2009 Pensionsskydd för stipendiater (en del av LFöPL)
  • 2016 Reform av sjömanspensionslagen
  • 2017 Pensionsreformen
  • 2022 Reform av familjepensionslagen

Arbetspensionslagstiftningen har från första början utvecklats i samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna samt staten. Arbetspensionerna betalas av arbetstagarna och arbetsgivarna. Därför har man ansett det motiverat att de också deltar i beslutsfattandet i frågor som gäller systemet. Detta trepartssamarbete vad beträffar beredning och beslutsfattande tillämpas än i denna dag.

Mer information om arbetspensionssystemets historia

Mer information om arbetspensionssystemets tillkomst (på finska) finns bland annat i följande publikationer:

Mer information om ändringarna i pensionssystemet finns på Pensionsskyddscentralens sidor.