Gå till innehållet

Pensionsordlista

De viktigaste orden och termerna inom arbetspensionssystemet med förklaringar.

Sök ord enligt begynnelsebokstav:

A

Arbetslivspension

Arbetslivspension är pension som kan beviljas efter en lång karriär redan vid 63 års ålder. För att beviljas arbetslivspension förutsätts en lång yrkesbana (minst 38 år) i ansträngande och slitsamt arbete samt nedsatt arbetsförmåga.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för arbetslivspension:

Arbetspension

Arbetspension tjänas in på inkomsterna i avlönat arbete och som företagare. Anställda tjänar in pension från 17 års ålder och företagare från 18 års ålder. Pensionen tillväxer även under vissa oavlönade perioder (se också: Pensionsgrundande socialförmånsperiod).

Arbetspensionsförmåner är ålderspension, partiell ålderspension, invalidpension, arbetslivspension och familjepensioner.

Arbetspensionerna sköts och betalas ut av arbetspensionsanstalterna, dvs. arbetspensionsförsäkringsbolagen, pensionsstiftelserna och pensionskassorna.

Om man inte får någon arbetspension eller om arbetspensionen är liten, ger den folkpension och garantipension som betalas ut av FPA en minimiinkomst.

Arbetspensionsanstalt

En arbetspensionsanstalt sköter och betalar ut arbetspensioner. En pensionsanstalt kan vara ett pensionsförsäkringsbolag, en pensionsstiftelse, en pensionskassa eller en pensionsanstalt för en viss sektor.

Arbetspensionssystemet har en decentraliserad administration. Systemets gemensamma angelägenheter sköts av Pensionsskyddscentralen (PSC) och dess intressebevakning av Arbetspensionsförsäkrarna TELA.

Arbetspensionsavgift

Arbetspensionsavgiften är en lagstadgad försäkringsavgift för finansieringen av arbetspensionerna.

Arbetspensionsavgifter betalas av arbetsgivarna och arbetstagarna inom både den privata och den offentliga sektorn. Arbetsgivaren sköter om att försäkra de anställda och tar ut den anställdas andel direkt från lönen.

Företagare och lantbruksföretagare betalar pensionsförsäkringsavgift på sina arbetsinkomster. De tecknar själva sin försäkring och betalar in avgifterna till sin arbetspensionsanstalt.

Arbetspensionsindex

Med arbetspensionsindexet beaktas förändringarna i konsumentpriserna och inkomstnivån i pensionerna. Alla löpande arbetspensioner justeras årligen med arbetspensionsindexet, där

  • prisutvecklingen har en vikt på 80 procent och
  • löneutvecklingen 20 procent.

Arbetspensionslagarna

Arbetspensionslagarna är

  • ArPL – lagen om pension för arbetstagare
  • OffPL – pensionslagen för den offentliga sektorn
  • FöPL – lagen om pension för företagare
  • LFöPL – lagen om pension för lantbruksföretagare
  • SjPL – lagen om sjömanspensioner.

Dessutom finns det övriga pensionslagar som gäller mindre grupper.

Arbetspensionsrehabilitering

Arbetspensionsrehabilitering avser yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av arbetspensionsförsäkrarna i syfte att förebygga arbetsoförmåga och hjälpa till att förlänga arbetslivet. Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av arbetsprövning, arbetsträning och utbildning. Arbetspensionsrehabiliteringen omfattar inte medicinsk rehabilitering.

Olika former av rehabilitering kan också ordnas av

  • FPA och arbetskraftsbyråerna
  • sjukhusen, hälsovårdscentralerna och kommunerna
  • olycksfalls- och trafikförsäkringsbolagen.

På sidan Arbetspensionsrehabilitering redogör vi mer ingående för den arbetspensionsrehabilitering som ordnas av arbetspensionsförsäkrarna.

Arbetspensionsutdrag

Av arbetspensionsutdraget framgår de inkomster som personen tjänat in vid den tidpunkt när utdraget ges och den pension de ger rätt till. Dessutom visar arbetspensionsutdraget de pensioner som tillvuxit för sociala förmåner under oavlönade perioder. Arbetspensionsutdraget kan enklast kontrolleras elektroniskt via den egna arbetspensionsförsäkrarens webbtjänst eller på webbplatsen Arbetspension.fi.

Om man hittar fel eller brister i uppgifterna, lönar det sig att genast meddela om dem till sin egen arbetspensionsanstalt.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för arbetspensionsutdraget:

Avgiftsbestämt pensionssystem

Pensionssystemet är avgiftsbestämt om storleken på pensionsförmånen bestäms enligt det sammanlagda beloppet av de pensionsavgifter som betalats till systemet och placeringsintäkterna på dem. I sådana fall är avgifterna ofta fasta och förmånen flexibel. I praktiken utbetalas således pension så mycket som de influtna medlen medger, och om pengarna inte räcker till för att finansiera pensionerna, minskas de löpande pensionerna. Avgiftsbestämda pensionssystem är vanliga på annat håll i Europa.

Se även: Förmånsbestämt pensionssystem

B

Barnpension

Pension som betalas till barn under 20 år efter en förälders eller vårdnadshavares död.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för barnpension:

Bosättningsbaserad

Bosättningsbaserad pension beviljas alla personer som är bosatta i landet och förutsätter inte att man har arbetat. I Finland är folkpensionen bosättningsbaserad.

Se också: Folkpension

D

Decentraliserat system

Arbetspensionssystemet i Finland är till sin förvaltning decentraliserat. Det finns således flera arbetspensionsförsäkrare, såväl när det gäller typ som antal. Den decentraliserade modellen är till hjälp exempelvis vid hanteringen av riskerna i anslutning till placeringen av arbetspensionstillgångarna, eftersom placeringsverksamheten då inte är beroende av enbart en aktörs marknadssyn.

På sidan Decentraliserat arbetspensionssystem redogör vi mer ingående för decentraliseringen.

Deltidspension

I den lagstiftning som gällde till utgången av år 2016 avsågs med deltidspension en pension som förutsatte att personen arbetade på deltid. För att få deltidspension var man tvungen att avtala med arbetsgivaren om att få börja arbeta på deltid och gå i deltidspension.

Från och med år 2017 avskaffades deltidspensionen och i stället infördes partiell förtida ålderspension. Det är således inte längre möjligt att deltidspensionera sig.

Se även: Partiell ålderspension

Delinvalidpension

Invalidpension kan beviljas som delpension, om arbetsförmågan är nedsatt med minst två femtedelar. Delinvalidpensionens belopp är hälften av beloppet av full invalidpension.

Se även: Invalidpension

E

Efterlevandepension

Efterlevandepension betalas till den efterlevande maken efter den andra makens död. Ef-terlevandepension betalas till både män och kvinnor. Efterlevande makar kan under vissa förutsättningar få pension enligt både arbetspensionslagarna och folkpensionslagen.

Rätten till efterlevandepension uppstår genom äktenskap eller samboförhållande med olika förutsättningar. Registrerat partnerskap mellan personer av samma kön jämställs med äktenskap.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för efterlevandepension:

F

Familjepension

Familjepensionen ger familjen ekonomiskt trygghet efter en makes eller familjeförsörjares död. Den efterlevande maken och barn under 20 år har rätt till familjepension.

Familjepensionen indelas i efterlevandepension och barnpension. Registrerade partners har rätt till efterlevandepension på samma villkor som makar. Barnets rätt till familjepension påverkas inte av föräldrarnas civilstånd.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för familjepension.

Folkpension

Folkpension kan betalas till personer som fyllt 16 år och är bosatta i Finland.

Full folkpension kan man få endast om man inte får någon arbetspension alls eller om den sammanlagda arbetspensionen är liten.

Arbetspensionen minskar folkpensionen – ju större arbetspension en person får, desto mindre är folkpensionen.

Folkpensionens belopp och samordningsgränser finns på Folkpensionsanstaltens webbplats:

Frivillig pensionsförsäkring

En frivillig pensionsförsäkring är en pensionsförsäkring som privatpersoner i allmänhet betalar helt och hållet själva. Den är samtidigt en form av långtidssparande.

En frivillig pensionsförsäkring gör det möjligt att gå i pension tidigare eller få en pension som är bättre än den intjänade arbetspensionen.

Företagarens arbetsinkomst

Företagarens arbetsinkomst är den årliga arbetsinkomsten som pensionsanstalten fastställer för företagarens pensionsförsäkring, dvs. FöPL-försäkringen. Företagarens pensionsförsäkringsavgifter och pensionstillväxt bestäms enligt den.

Arbetsinkomsten ska motsvara företagarens arbetsinsats. Företagarens arbetsinkomst ska motsvara den lön som en utomstående skulle få om han eller hon anställdes för samma arbete.

Flera av de socialskyddsförmåner som beviljas företagare fastställs också enligt arbetsinkomsten.

Förmånsbestämt pensionssystem

Arbetspensionssystemet i Finland är förmånsbestämt. Det betyder att

  • pensionsförmånens storlek har bestämts i förväg
  • förmånen grundar sig på intjänad lön eller arbetsinkomst
  • de avgifter som tas ut för att finansiera förmånen ändras vid behov.

Se även: Avgiftsbestämt pensionssystem

Förtidsminskning

Förtidsminskningen gäller partiell förtida ålderspension. Pensionen justeras med en förtidsminskning på 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen tidigareläggs, dvs. 4,8 procent per år. Minskningens inverkan är bestående.

Förtidspension

Pensioner som börjar före ålderspensionen kallas förtidspensioner. Förtidspensioner är invalidpension, arbetslivspension och partiell förtida ålderspension.

Förväntad livslängd

Den förväntade livslängden är det antal år som en person i en viss ålder förväntas leva i genomsnitt, om dödligheten hålls oförändrad. Den förväntade livslängden beräknas av Statistikcentralen.

Förändringen i den förväntade livslängden inverkar på livslängdskoefficienten och på den lägsta åldern för ålderspension.

Se även: Livlängdskoefficient och Pensionsålder

Förväntad pensioneringsålder

Den förväntade pensioneringsåldern är ett mått som beskriver vid vilken ålder en 25-åring respektive 50-åring förväntas gå i pension. Det visar det kalkylmässiga antalet arbetsår som återstår och vid vilken ålder en person övergår från att betala pensionsavgifter till att ta emot pensionsförmåner.

Den förväntade pensioneringsåldern har tagits fram av Pensionsskyddscentralen och måttet beaktar också invalidpensioner.

Den förväntade pensioneringsåldern beskrivs mer ingående på Pensionsskyddscentralens webbplats:

G

Garantipension

Garantipensionen tryggar en minimipension för pensionärer med små inkomster. Om pensionstagarens övriga sammanlagda pensionsinkomster inte når upp till en viss gräns, kompenserar garantipensionen för den resterande delen. Garantipensionen beviljas och betalas ut av FPA.

Garantipension betalas inte till personer som enbart får deltidspension, partiell ålderspension, arbetslivspension, delinvalidpension (partiell sjukpension) eller familjepension.

På Folkpensionsanstaltens webbplats redogörs mer ingående för garantipension:

I

Index och indexhöjning

Förändringen i penningvärdet beaktas både vid beräkningen av arbetspensionen och i de löpande arbetspensionerna. På detta sätt säkerställer man att arbetspensionerna bevarar sin köpkraft för såväl nuvarande som framtida pensionstagare.

De index som används inom arbetspensionssystemet är lönekoefficient och arbetspensionsindex.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen de index som gäller arbetspensioner.

Se även: Lönekoefficient och Arbetspensionsindex

Inkomstrelaterad

Den inkomstrelaterade pensionen baserar sig på arbete och arbetsinkomster. I Finland är arbetspensionen inkomstrelaterad. Arbetspension tjänas in med en viss procent av årsinkomsterna.

Se också: Pensionstillväxt

Intjäningsprocent

Intjäningsprocenten är en procentsats som uttrycker hur mycket arbetspension man tjänar in.

Från och med 2017 tjänar man in pension med 1,5 procent av arbetsinkomsten per år, dvs. 1,5 cent i arbetspension för varje euro i arbetsinkomst. Avvikande från detta tjänar de som är i åldern 53–62 år in pension med 1,7 procent av arbetsinkomsten per år fram till 31.12.2025 (övergångsperiod som avtalades vid pensionsreformen 2017).

Den intjänade pensionen räknas enligt formeln årslönen x intjäningsprocenten.

Intjäningsprocenten är 1,5 också för återstående tid i samband med invalidpensioner.

Invalidpension

Invalidpension (sjukpension) betalas till personer som till följd av sjukdom eller skada inte kan arbeta.

Invalidpensionen består av

  • den pension som personen tjänat in under sin tid i arbete
  • s.k. pension för återstående tid.

Med återstående tid avses den tid som man antar att personen skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för invalidpension:

L

Lagstadgat pensionsskydd

I Finland är pensionsskyddet stadgat i lag. Pensionslagarna garanterar

  • arbetspension till pensionsförsäkrade arbetstagare och företagare
  • folkpension till personer som är bosatta i Finland och som får ingen eller endast en liten arbetspension
  • garantipension, som tryggar en minimipension om folkpensionen och övriga pensioner inte räcker till för den
  • familjepension till efterlevande makar och barn efter makes och familjeförsörjares död.

Livslängdskoefficient

Med livslängdskoefficienten anpassas arbetspensionerna till förändringen i den genomsnittliga livslängden. Avsikten är att hålla pensionskostnaderna i styr trots att livslängden ökar och sporra till fortsatt arbete. Livslängdskoefficienten beräknas varje år separat för varje årskull när den uppnår 62 års ålder. Koefficienten bestäms utgående från de föregående årens dödlighetsstatistik.

Om den genomsnittliga livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen. Man kan jämna ut denna minskande inverkan genom att arbeta längre.

Livslängdskoefficienten görs mildare, när den lägsta åldern för ålderspension har höjts till 65 år, dvs. efter år 2027. Detta gäller både ålderspensioner och invalidpensioner. Livslängdskoefficienten börjar också tillämpas på pensionen för återstående tid i samband med invalidpensioner.

Lönekoefficient

Lönekoefficienten behövs när man räknar ut beloppet på en ny begynnande pension. Med lönekoefficienten justeras de löner och arbetsinkomster som tjänats in under tiden i arbete till nivån för det år då pensionen börjar.

Lönekoefficienten påverkas av

  • förändringen i lönenivån till 80 procent
  • förändringen i prisnivån till 20 procent.

M

Målsatt pensionsålder

För varje åldersklass fastställs utöver en lägsta ålder för ålderspension också en kalkylmässig målsatt pensionsålder. Det är fråga om en kalkylmässig ålder då man beräknas få så att säga hela sin intjänade arbetspension: vid den målsatta pensionsåldern har uppskovsförhöjningen kompenserat för den minskning av pensionen som livslängdskoefficienten medfört. Arbetspensionen uppgår då till pensionsbeloppet vid den lägsta åldern för ålderspension utan inverkan av livslängdskoefficienten.

Se också: Livslängdskoefficient och Uppskovsförhöjning

P

Partiell ålderspension (partiell förtida ålderspension)

Den som fyllt 61 år kan börja ta ut en del av sin arbetspension som partiell ålderspension. Den partiella ålderspensionen utgör antingen en fjärdedel eller hälften av den intjänade arbetspensionen, som justerats med livslängdskoefficienten. På den partiella ålderspensionen görs ytterligare en förtidsminskning, som är 0,4 procent för varje månad. Minskningen är bestående.

Partiell ålderspension förutsätter inte arbete vid sidan av pensionen och varken lön eller arbetstid kontrolleras.

Åldersgränsen för partiell ålderspension höjs till 62 år från och med år 2025.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för partiell ålderspension:

Pension

Pensionen är en regelbunden inkomst som man får efter att ha dragit sig tillbaka från arbetslivet. Pensionen kan vara arbetspension eller folkpension.

Pensionsfond

Med pensionsfonder avses tillgångar som reserverats för framtida arbetspensioner och som arbetspensionsförsäkrarna har placerat. De härstammar från arbetspensionsförsäkringsavgifterna och är avsedda för utbetalning av arbetspensioner.

För pensionsfonderna används ofta också benämningen pensionstillgångar, pensionsplaceringar eller placeringstillgångar.

Pensionsgrundande socialförmånsperiod

Arbetspension tjänas också in för vissa sociala förmåner, med andra ord för oavlönade perioder. Sociala förmåner som ger pensionstillväxt är exempelvis:

  • moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning
  • sjukdagpenning
  • inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för hur pension tjänas in för sociala förmåner:

Pensionsslussen

Pensionsslussen eller arbetslöshetsslussen riktar sig till äldre långtidsarbetslösa. Den innebär att den arbetslösa kan få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar efter maximitiden på 500 dagar fram tills han eller hon uppnår åldern för ålderspension. Dagpenning för tilläggsdagar kan betalas högst till utgången av den månad när personen fyller 65 år. Rätten till tilläggsdagar är olika för olika åldersgrupper.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för pensionsslussen:

Pensionsrätt

Arbetspensionen grundar sig på de inkomster man har haft under tiden i arbetslivet. Rätten till arbetspension uppkommer alltså på grundval av förvärvsarbete.

Pensionsrätt uppstår emellertid inte för förvärvsarbete som utförts

  • före 17 års ålder (från och med 1.1.2017)
  • efter att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten har uppnåtts
  • före pensionslagens ikraftträdande
  • i mindre omfattning än den lägsta inkomstgränsen för försäkringsskyldigheten.

Pensionstak

Med pensionstak avses ett högsta penningbelopp för den lagstadgade arbetspensionen. Pensionstaket innebär således en övre gräns för hur stora de intjänade arbetspensionerna kan vara. I arbetspensionssystemet i Finland finns inget pensionstak, utan pension intjänas på all lön enligt samma principer.

Pensionstillväxt

Pensionstillväxten avser den arbetspension som man årligen tjänar in på grundval av arbetsinkomsterna.

Från och med år 2017 tjänar man in pension enligt 1,5 procent om året av den pensionsgrundande arbetsinkomsten i alla åldersgrupper från och med 17 års ålder (företagare från 18 års ålder). Om man arbetar medan man är pensionär tjänar man också in ny pension enligt samma procentsats ända fram till den övre gränsen för försäkringsskyldigheten.

Under en övergångsperiod t.o.m. 31.12.2025 gäller ett undantag. De som då är i åldern 53–62 år tjänar årligen in pension med 1,7 procent av den pensionsgrundande inkomsten (övergångsperiod som avtalades vid pensionsreformen 2017).

Från och med år 2017 är hela lönen pensionsgrundande, dvs. arbetstagarens pensionsavgift dras inte längre av från lönen när den intjänade pensionen räknas.

Pensionsålder

Med pensionsålder avses den ålder då ålderspensionen börjar.

I arbetspensionssystemet är den lägsta pensionsåldern beroende av födelseåret. Från och med år 2017 höjs pensionsåldern steg för steg från 63 år till 65 år. För personer som är födda år 1955 eller senare höjs pensionsåldern med tre månader om året fram tills att den lägsta åldern för ålderspension för dem som är födda år 1962 är 65 år.

Man kan kontrollera sin egen pensionsålder med pensionsräknaren på webbplatsen Arbetspension.fi

Målet är att förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbete också i framtiden är detsamma som år 2025. Om åldersgränserna därför behöver justeras, görs det följande gång år 2030. Höjningen är högst 2 månader per år.

Den övre gränsen för pensionsåldern och försäkringsskyldigheten är i fortsättningen fem år högre än den lägsta pensionsåldern, räknat i hela år. Om den lägsta pensionsåldern för en årskull är 63 år 3 månader, är den övre gränsen jämnt 68 år. När personen uppnår den övre åldersgränsen för ålderspension, tjänar personen inte längre in pension för arbete och personen behöver inte längre betala arbetspensionsavgifter.

Personer som arbetat länge inom staten eller kommunen kan ännu ha en yrkesbaserad eller personlig pensionsålder som avviker från det som beskrivs ovan. Dessa arrangemang gäller emellertid inte nya anställda.

Åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen är 65 år.

Se även: Ålderspension

R

Registrerad APL-tilläggspension

Arbetsgivarna har tidigare kunnat förbättra de anställdas pensionsskydd med en registrerad APL-tilläggspension. Den registrerade APL-tilläggspensionen ökar pensionens belopp eller sänker pensionsåldern eller båda.

APL-tilläggspensionsförsäkringarna upphörde vid utgången av 2016. Efter det har anställda som omfattades av APL-tilläggspensionsförsäkringarna inte längre tjänat in ny APL-tilläggspension. De APL-tilläggspensioner som tjänats in innan försäkringen upphörde betalas ut när personen går i pension.

Rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenning betalas till personer som deltar i arbetspensionsrehabilitering ordnad av arbetspensionsförsäkraren. Om personen får lön för rehabiliteringstiden, kan rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren.

Rehabiliteringspenningen är lika stor som den invalidpension som rehabiliteringsklienten har rätt till, om han eller hon blir invalidpensionerad. Invalidpensionen höjs med 33 procent.

Se också: Arbetspensionsrehabilitering

Rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstöd är invalidpension som beviljats för viss tid. Då uppskattar man att personens arbetsförmåga kan återställas inom en utsatt tid så att han eller hon kan återgå till arbetslivet. Rehabiliteringsstödet är lika stort som invalidpensionen.

Se också: Invalidpension

T

Tilläggspension

Utöver det lagstadgade pensionsskyddet kan arbetsgivaren teckna en frivillig tilläggspensionsförsäkring för att öka de anställdas pensionsbelopp eller sänka deras pensionsålder. Tilläggspensionerna finansieras inte med lagstadgade arbetspensionsavgifter utan de bekostas av arbetsgivaren.

Tilläggspensionen kan vara en

  • kollektiv tilläggspensionsförsäkring
  • gruppensionsförsäkring
  • tilläggspension som ordnas genom en kassa eller en stiftelse.

Se även: Registrerad tilläggspension och Frivillig pensionsförsäkring

U

Uppskovsförhöjning

Om arbetstagaren har rätt att ta ut ålderspension men inte gör det, justeras den intjänade pensionen med en uppskovsförhöjning. Höjningen är inte bunden till arbete, vilket innebär att den beviljas oberoende av om personen fortsätter arbeta eller inte efter att ha uppnått sin lägsta pensionsålder.

Uppskovsförhöjningen är 0,4 procent för varje månad som pensionen skjuts upp efter den lägsta pensionsåldern, dvs. 4,8 procent om året. Med uppskovsförhöjningen höjs den arbetspension som tjänats in fram till uppnådd ålder för ålderspension.

Å

Ålderspension

Man kan gå i ålderspension när man uppnått den lägsta åldersgränsen för ålderspension. I arbetspensionssystemet är pensionsåldern beroende av personens födelseår. Pensionsåldern för ålderspension som folkpension är 65 år.

Som ålderspension betalas den arbetspension som tjänats in under alla år i arbetslivet. Ju äldre personen är vid pensioneringen, desto större är pensionen.

För att beviljas ålderspension förutsätts det att arbetstagaren har avslutat den anställning från vilken han eller hon pensioneras. Företagare behöver inte lägga ner sin företagarverksamhet när ålderspensionen börjar.

På webbplatsen Arbetspension.fi redogörs mer ingående för ålderspension:

Se även andra ordlista