Gå till innehållet

Arbetspensioner finansieras huvudsakligen genom arbetspensionsavgifter

I Finland finansieras arbetspensionerna huvudsakligen med de arbetspensionsförsäkringsavgifter som arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna betalar. Också staten deltar delvis i finansieringen av arbetspensionerna.

Avgiften baseras på lön eller arbetsinkomst

Den lagstadgade arbetspensionsavgiften uppbärs i procent av de löner som betalas ut till de anställda. Inom den privata och den offentliga sektorn betalar arbetstagarna och arbetsgivarna arbetspensionsavgiften tillsammans. Arbetstagarens kön inverkar inte på arbetspensionsavgiftens storlek. Däremot inverkar arbetstagarens ålder på arbetspensionsavgiften på så sätt att avgiftsandelen för arbetstagare i åldern 53-62 år är något större och arbetsgivarnas avgiftsandel i motsvarande mån något mindre (se Hur arbetstagarens avgiftsandel bildas).

Företagarna och lantbruksföretagarna betalar i sin tur arbetspensionsavgifterna själva på basis av sin arbetsinkomst.

Staten finansierar dessutom en del av pensionerna för företagare, lantbruksföretagare och sjömän. Därtill svarar staten för arbetsgivarens avgiftsandel vid betalningen av statsanställdas pensioner. Utöver dessa inflyter statsfinansierad förmån som jämställs med arbetspension för tiden för vård av barn under tre år (hemvårdsstöd) samt för studier som leder till examen.

Storleken på och grunderna för fastställandet av arbetspensionsavgifterna inom olika branscher varierar enligt olika pensionslagar. Nedan redogörs för huvudpunkterna i de olika lagarna.

Den privata sektorn

Inom den privata sektorn förhandlar arbetsmarknadens centralorganisationer om arbetspensionsavgiften. De representerar arbetspensionernas finansiärer, dvs. arbetsgivarna och arbetstagarna.

Arbetsmarknadscentralorganisationerna förhandlar om den genomsnittliga nivån på arbetspensionsavgiften antingen för ett eller flera år i sänder. Arbetspensionsavgiften fastställs i enlighet med allmän praxis inom försäkringsverksamheten för respektive år i förskott.

Utgående från förhandlingsresultatet gör den gemensamma arbetsgruppen för arbetspensionsbolagens aktuarier, TELA:s beräkningsgrundssektion, en ansökan till social- och hälsovårdsministeriet om avgifterna för nästa år. Ministeriet fastställer avgifterna.

År 2022 är arbetspensionsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare dvs. ArPL i genomsnitt 24,85 procent av den lönesumma som betalas till arbetstagaren. Arbetstagarens andel av avgiften är 7,15 procent före 53 och efter 63 års ålder och 8,65 procent för dem som fyllt 53 år men inte 63. Arbetsgivarens avgiftsandel är i genomsnitt 17,40 procent.

Arbetspensionsavgiftens komponenter

Arbetspensionsavgiften består av följande komponenter:

  • ålderspensionsdel
  • invalidpensionsdel
  • utjämningsdel
  • övriga kostnader.

De olika komponenterna i ArPL-avgiften fastställs på lagstadgade grunder. Beloppet av de olika komponenterna beräknas med försäkringsmatematiska kalkyler.

Ålderspensionsdel

Den del av ArPL-avgiften som utgör ålderspensionsdelen fonderas för framtida ålderspensioner. Ålderspensionsdelen fastställs till en sådan nivå att den inkomst som samlas in genom den i genomsnitt räcker till för att täcka de delar av ålderspensionen som fonderas under respektive år.

Vid fastställandet av ålderspensionsdelen beaktas arbetstagarnas ålder och kön. För kvinnor är medellivslängden längre än för män och detta beaktas vid beräkningen av ålderspensionsdelen.

Invalidpensionsdel

Som invalidpensionsdel insamlas den del av ArPL-avgiften som används till fondering av invalidpensioner. Invalidpensionsdelen fastställs till en sådan nivå att den avgift som samlas in genom den i genomsnitt räcker till för att täcka hälften av de framtida pensionsutgifter som orsakas av pensionsfall inom de två följande åren. Med pensionsfall avses i praktiken sådan sjukdom på basis av vilken personen senare beviljas invalidpension.

När avgiften fastställs finns endast exakta uppgifter om utgifterna för några år tillbaka att tillgå och de framtida utgifterna måste uppskattas på basis av dem.

För stora arbetsgivare (lönesumman över 2 miljoner euro om året) inverkar genom den s.k. avgiftsklassmodellen också företagets egna invalidpensionsfall på invalidpensionsdelen (se frågor och svar om avgiftsklassmodellen för finansiering av invalidpensioner, på finska).

Utjämningsdel

Med utjämningsdelen insamlas den del av ArPL-avgiften som används för att täcka den ofonderade pensionsutgiften som arbetspensionsförsäkrarna bekostar gemensamt. Denna del benämns utjämningspensionsutgift. Med utjämningsdelen justeras förhållandet mellan de olika delarna av ArPL-avgiften så att den totala avgiften respektive år motsvarar vad som avtalats.

Buffertfonden för utjämningsdelen ska täcka minst 20 procent av nästa års utjämningspensionsutgift. I bufferten har det också samlats in pengar för att jämna ut höjningen av arbetspensionsavgiften i framtiden. Från bufferten kan enligt lag överföras medel till ålderspensionsfonderna för framtida behov.

Övriga kostnader

Den resterande delen av ArPL-avgiften består av arbetspensionernas omkostnader, dvs. arbetspensionsförsäkrarnas verksamhetskostnader, olika lagstadgade avgifter och premieförluster.

Hur arbetstagarens avgiftsandel bildas

I lagen om pension för arbetstagare fastställs hur arbetstagarens avgiftsandel beräknas. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om att när arbetspensionsavgiften höjs, ska hälften av höjningen påföras arbetstagarens avgiftsandel.

Arbetstagarens avgiftsandel är alltid lika stor, oavsett om han eller hon är försäkrad i ett arbetspensionsbolag eller i en pensionskassa eller -stiftelse.

Arbetstagarnas avgiftsandel infördes år 1993. Fram till dess svarade arbetsgivaren i sin helhet för betalningen av arbetspensionsavgifterna.

Arbetstagare som fyllt 53 år men inte 63 år betalar en högre arbetspensionsavgift, eftersom deras pensionstillväxt också är högre. Bonustillväxten hänför sig till pensionsreformens övergångsperoid 2017–2025.

Arbetsgivaren innehåller arbetstagarnas avgiftsandelar i samband med lönebetalningen och redovisar arbetspensionsavgiften i sin helhet till arbetspensionsförsäkraren.

Hur arbetsgivarens avgiftsandel bildas

Arbetsgivarens avgiftsandel utgör hela arbetspensionsavgiften med avdrag för arbetstagarens andel av avgiften.

Avgifterna för enskilda arbetsgivare kan emellertid variera, beroende på om arbetsgivaren har tecknat arbetspensionsförsäkring i ett arbetspensionsbolag eller i en pensionskassa eller -stiftelse.

Arbetspensionsbolag

Om arbetsgivaren är en s.k. tillfällig arbetsgivare, utgör arbetsgivarens arbetspensionsavgift en fast procentandel av de försäkrades lön. En s.k. avtalsarbetsgivare kan i sin tur få rabatt på avgiften genom en bolagsspecifik kundåterbäring. Med avtalsarbetsgivare avses arbetsgivare som kontinuerligt har anställda eller som under sex månader betalar löner för minst 9 006 euro (år 2022).

Kundåterbäringarna är det överskott som arbetspensionsbolagen delar ut till sina kunder och som uppstår av verksamhetens effektivitet och placeringsavkastningen. I praktiken sänker kundåterbäringen både den arbetspensionsavgift som tas ut av arbetsgivarna och den arbetspensionsavgift som arbetstagarna betalar. Om kundåterbäringarna redogörs mer ingående i vårt infopaket med frågor och svar om arbetspensionsbolagens kundåterbäringar. Sidan finns tills vidare enbart på finska.

Pensionsstiftelse och pensionskassa

Den arbetsgivare som grundat en pensionsstiftelse eller de arbetsgivare som grundat en pensionskassa fastställer tillsammans arbetspensionsavgiftens storlek enligt pensionsstiftelsens eller -kassans kostnader. Arbetsgivarnas avgift dimensioneras så att den tillsammans med avkastningen på placeringarna täcker kassans eller stiftelsens utgifter.

Pensionsstiftelsens eller pensionskassans arbetspensionsavgift tas ut i flera poster i förskott under året. Avgiften kan under året justeras efter stiftelsens eller kassans ekonomiska läge. Om det ekonomiska läget och solvensen är på tillräckligt god nivå, kan avgiften sänkas eller också helt utebli.

Den kommunala sektorn

Inom den kommunala sektorn betalar arbetstagarna en lika stor arbetspensionsavgift som inom den privata sektorn. År 2022 är avgiften 7,15 procent för anställda under 53 och över 63 år och 8,65 procent för dem som fyllt 53 år men inte 63.

Betalningsandelarna för Kevas medlemssamfund för respektive år fastställs av Kevas delegation. Betalningsandelarna utgörs av en lönebaserad pensionsavgift och en pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift.

År 2022 är den genomsnittliga lönebaserade pensionsavgiften 24,40 procent av lönerna. Avgiften bildas av en arbetsinkomstbaserad pensionsavgift som tas ut av alla arbetsgivare (23,30 % av lönerna) samt av en arbetsgivarspecifik invalidpensionsavgift (i snitt 1,10 % av lönerna).

Eftersom arbetsgivaren innehåller arbetstagarens pensionsavgift, arbetsgivarens andel av den lönebaserade pensionsavgiften kvarstår i praktiken uppskattningsvis 16,83 procent av lönerna i genomsnitt.

Den pensionsutgiftsbaserade avgift som tas ut av Kevas medlemssamfund 2022 är totalt 713 miljoner euro. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften fördelas mellan medlemssamfunden i proportion till de pensionsdelar som betalas 2022 och som har växt i anställning hos medlemssamfundet före 2005.

Staten

Den arbetspensionsavgift som arbetstagarna inom staten betalar är densamma som inom den privata sektorn. År 2022 är avgiften 7,15 procent för anställda under 53 och över 63 år och 8,65 procent för dem som fyllt 53 år men inte 63.

Den arbetspensionsavgift som staten betalar i egenskap av arbetsgivare fastställs av finansministeriet på framställning av Keva. Ålders-, invalid- och familjepensionsdelarna i arbetsgivarens pensionsavgift räknas ut försäkringsmatematiskt så att de tillsammans med arbetstagarens genomsnittliga pensionsavgift täcker det pensionsansvar som uppstår inom statens pensionssystem.

År 2022 är arbetspensionsavgiften i snitt 17,13 procent.

De arbetspensionsavgifter som arbetsgivarna och arbetstagarna inom staten betalar täcker cirka 40 procent av de årliga kostnaderna för pensionerna. Den resterande andelen på 60 procent kommer direkt från statsbudgeten för respektive år.

Kyrkan

Arbetspensionsavgiften för arbetstagarna inom församlingarna, kyrkan och de kyrkliga samfunden är densamma som inom den privata sektorn. År 2022 är avgiften således 7,15 procent före 53 och efter 63 års ålder och 8,65 procent för dem som fyllt 53 år men inte 63.

Evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte fastställer årligen grunderna för och storleken på de arbetspensionsavgifter som ska betalas. Arbetspensionsavgiften är lönebaserad. År 2022 utgör arbetspensionsavgiften för församlingsarbetsgivare 28,7 procent av lönesumman och för Kyrkans centralfond samt arbetsgivarna inom de kyrkliga föreningarna 34,5 procent. I den lönebaserad pensionsavgiften ingår också arbetstagarens avgift.

Dessutom uppbärs av församlingarna en pensionsfondsavgift, som utgör 5,0 procent av kyrkoskatteintäkterna.

Sjöfartsbranschen

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen arbetspensionsavgiften enligt lagen om sjömanspensioner dvs. SjPL. Den arbetspensionsavgiften av arbetstagarna motsvarar densamma avgiften som inom den privata sektorn.

År 2022 är avgiften av arbetstagaren 7,15 procent före 53 och efter 63 års ålder och 8,65 procent för dem som fyllt 53 år men inte 63. Arbetsgivarnas arbetspensionsavgift i sin tur är 11,40 procent av lönesumman.

Staten deltar dessutom i finansieringen av de pensioner som betalas till sjömännen genom att bekosta en brist tredjedel av pensionsutgiften i enlighet med lagen om SjPL.

Företagare

År 2022 är avgiftsprocenten enligt lagen om pension för företagare dvs. FöPL 24,10 procent för företagare under 53 och över 63 år och 25,60 procent för företagare som fyllt 53 år men inte 63. Höjningen av avgiften för 53 år fyllda företagare baserar sig på att pensionstillväxten justeras vid denna ålder, på samma sätt som för arbetstagare.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer avgiftsprocenten enligt FöPL årligen. Den genomsnittliga FöPL-avgiften motsvarar den genomsnittliga ArPL-avgiften inom den privata sektorn, utan den höjda avgiften för 53 år fyllda.

Företagarna betalar FöPL-avgiften i sin helhet själva. FöPL-avgiften beräknas i procent av den fastställda pensionsgrundande arbetsinkomsten. Arbetsinkomsten baserar sig inte på det ekonomiska resultatet av företagsverksamheten, utan den ska motsvara det ekonomiska värdet av företagarens arbetsinsats. Som hjälp vid fastställandet av arbetsinkomsten kan man använda Pensionsskyddscentralens anvisningar om företagarens arbetsinkomst (Telp.fi: välja sidan på svenska; se ”Handböcker” på footer; där finns ”Handbok om företagarens arbetsinkomst”) .

Nyetablerade företagare får 22 procent rabatt på FöPL-avgiften de första 48 månaderna.

Frilansare

En frilansare betraktas som företagare om han eller hon arbetar utan att stå i ett arbets- eller tjänsteförhållande. En frilansare som är verksam som företagare ansvarar för sin arbetspensionsavgift själv på samma sätt som företagarna.

Om det arbete som frilansaren utför emellertid uppfyller kännetecknen för ett anställningsförhållande, betraktas frilansaren som arbetstagare. Kännetecknen för ett anställningsförhållande är att arbetet utförs mot vederlag för någon annan, under dennes ledning och övervakning. Då svarar arbetsgivaren för frilansarens arbetspensionsförsäkring, och frilansarens arbetspensionsavgifter fastställs på samma sätt som avgifterna för anställda inom den privata sektorn.

En frilansare kan samtidigt arbeta både som företagare och som arbetstagare.

Lantbruksföretagare och stipendietagare

Lantbruksföretagarna betalar sin arbetspensionsavgift i sin helhet själva. Enligt lagen om pension för lantbruksföretagare dvs. LFöPL försäkras jordbrukare, skogsbrukare, fiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. Dessutom försäkras stipendietagare som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet enligt LFöPL.

I LFöPL tillämpas två olika procentsatser: en basprocentsats och en nedsatt procentsats. Den procentsats enligt vilken avgiften beräknas fastställs utifrån den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten beskriver lantbruksföretagarens arbetsinsats. Stipendietagarens arbetsinkomst baserar sig på beloppet av stipendiet. På LPA:s webbplats redogörs mer ingående för hur arbetsinkomsten fastställs.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer basprocentsatserna enligt LFöPL årligen. Basprocentsatserna har ofta följt motsvarande procentsatser enligt lagen om pension för företagare, dvs. FöPL.

År 2022 är arbetspensionsavgiften för personer under 53 och över 63 år

  • cirka 13,01 procent till den del som arbetsinkomsten är högst 28 942 euro
  • cirka 24,10 procent till den del som arbetsinkomsten överstiger 45 481 euro
  • mellan ovan nämnda arbetsinkomster stiger avgiften glidande.

För 53-62 år är motsvarande procentsatser cirka 13,82 och 25,60.

Relaterade sidor