Med arbetspensionsrehabilitering avses den yrkesinriktade rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsförsäkrarna i syfte att förebygga arbetsoförmåga och förbättra möjligheterna att arbeta, då en person på grund av sitt hälsotillstånd inte längre kan fortsätta i sitt tidigare arbete. Målet är att arbetstagaren eller företagaren trots sjukdom, lyte eller skada kan fortsätta i arbetslivet.

Ur arbetsgivarens synvinkel stöds med arbetspensionsrehabiliteringen arbetsgivarens behov av att sörja för de anställdas sjukdomsrelaterade risker och trygga en tillräcklig personal. Arbetspensionsrehabiliteringen stöder förlängningen av arbetskarriärerna. Samtidigt dämpar den trycket på en höjning av arbetspensionsavgifterna.

Arbetspensionsrehabiliteringen hör nära samman med arbetslivet och det övriga samhället. Det ligger både i individens och i samhällets intresse att försöka minska antalet invalidpensionsfall. Ett väl fungerande samarbete mellan arbetsplatsen, företagshälsovården och arbetspensionsförsäkraren är här av största vikt. Om ett problem som hotar arbetsförmågan upptäcks i ett tidigt stadium och nödvändig vård och rehabilitering sätts in i rätt tid, kan allt fler individer återgå till arbetslivet.

Målet med arbetspensionsrehabiliteringen är att de kostnader som använts till rehabilitering som helhet är mindre än motsvarande pensionsutgift. I arbetspensionslagarna finns bestämmelser om arbetspensionsrehabilitering.

Vem har rätt till arbetspensionsrehabilitering?

Ett centralt kriterium för att beviljas arbetspensionsrehabilitering är att personen utan rehabiliteringsåtgärder löper risk att bli invalidpensionerad sannolikt inom de närmaste fem åren. Ett annat viktigt kriterium är att risken kan reduceras med hjälp av arbetspensionsrehabilitering.

Rätten till arbetspensionsrehabilitering förutsätter att följande kriterier uppfylls:

  • Den sökande är etablerad i arbetslivet.
  • Den sökande är arbetsoförmögen eller en sjukdom medför sannolikt risk för invalidpensionering under de närmaste åren.
  • Risken för arbetsoförmåga kan skjutas upp eller avvärjas med hjälp av ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering.
  • Den sökande har haft arbetsinkomster på sammanlagt minst 34 960,56 euro (nivån år 2018) under de fem senaste kalenderåren före ansökan.
  • Den sökandes anställnings- eller företagarförhållande är i kraft eller har nyligen upphört.
  • Den sökande är under 63 år gammal.
  • Den sökande har inte rätt till rehabilitering med stöd av olycksfalls- eller trafikförsäkringen.

Vad är arbetspensionsrehabilitering?

Arbetspensionsrehabiliteringen är alltid yrkesinriktad, individuell och ändamålsenlig. Bedömningen av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsplanen baserar sig på sökandens helhetssituation, där man bland annat beaktar den sökandes ålder, utbildning, arbetserfarenhet, övriga kompetens, hälsotillstånd och prognosen för hälsotillståndet.

Centrala åtgärder inom arbetspensionsrehabilitering:

  • rådgivning och handledning
  • arbetsprövning på den egna arbetsplatsen eller i annat arbete
  • arbetsträning
  • komplettering av arbetsförmågan eller utbildning som leder till arbete
  • stöd för att inleda eller fortsätta näringsverksamhet

Objektet för arbetspensionsrehabiliteringen är alltid individen. Som arbetspensionsrehabilitering stöds inte rehabilitering i grupp eller verksamhet i syfte att främja arbetshälsan och välbefinnandet på arbetsplatserna.

Till rehabiliteringen hör som en viktig del nära kontakter med den egna arbetsplatsen. Möjligheterna till arrangemang på arbetsplatsen ska alltid först kartläggas. Sannolikheten för en lyckad rehabilitering ökar, om arbetsgemenskapen deltar i genomförandet av rehabiliteringen.

Arbetspensionsrehabilitering är ekonomiskt fördelaktigt

Att förebygga arbetsoförmåga genom arbetspensionsrehabilitering är ekonomiskt fördelaktigt för alla parter. Det ligger i individens intresse att kunna fortsätta i arbetslivet så länge som möjligt, också med tanke på ett bättre skydd på äldre dagar. Rehabiliteringsklientens utkomst är bättre än alternativ invalidpension.

Till en rehabiliteringsklient som kommer från arbetslivet betalas rehabiliteringspenning under den tid som rehabiliteringen pågår. Rehabiliteringspenningen är personens kalkylmässiga invalidpension höjd med 33 procent. Om arbetsgivaren betalar lön för rehabiliteringstiden, betalas rehabiliteringspenningen ut till arbetsgivaren. Utkomsten kan också tryggas i form av partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstödet eller prövningsbaserat rehabiliteringsunderstöd. En person som får rehabiliteringsstöd får under den tid som rehabiliteringen pågår sitt stöd höjt med 33 procent.

Kostnaderna för rehabiliteringen, såsom resekostnader och studiematerial, ersätts separat på basis av de rekommendationer som arbetspensionsförsäkrarna utformat tillsammans.

Rekommendationer för ersättning av kostnader i anslutning till rehabilitering

För samhället är arbetspensionsrehabilitering ett viktigt sätt att stödja en enhetlig och lång arbetskarriär och stärker på detta sätt samhällets inkomstunderlag. Med tanke på arbetspensionssektorns ekonomi har arbetspensionsrehabiliteringen betalat sig själv, om den person som fått rehabilitering med hjälp av den har kunnat fortsätta sin arbetskarriär med i genomsnitt minst ett och ett halvt år.

Arbetsfördelning inom rehabiliteringen

Arbetspensionsförsäkrarna bär det primära ansvaret för den yrkesinriktade rehabiliteringen av personer i arbetslivet. För arbetspensionsrehabiliteringen ansvarar i regel den arbetspensionsförsäkrare där personen har eller senast har haft sin arbetspensionsförsäkring.

FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering till dem som inte har rätt till arbetspensionsrehabilitering. Sådana är bl.a. personer som under en längre tid varit utanför arbetslivet. Olycksfalls- och trafikförsäkringsbolagen ansvarar för rehabiliteringen, då behovet av rehabilitering beror på ett arbetsolycksfall, en yrkessjukdom eller en trafikskada. Arbets- och näringsförvaltningen ordnar i sin tur rehabilitering för handikappade arbetssökande. Hälso- och sjukvården ordnar tillsammans med FPA medicinsk rehabilitering som stöder den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Det finns således många ansvariga instanser som ordnar rehabilitering. Därför är det viktigt med klara spelregler mellan de olika aktörerna. Det säkerställer att individen får rehabilitering så smidigt som möjligt.

Antalet rehabiliteringsklienter ökar stabilt

Arbetspensionsrehabiliteringsfallen har ökat stabilt. Cirka 15 700 personer deltog i rehabilitering i år 2016.

Pensionsskyddscentralen statistikför och publicerar årligen centrala uppgifter om arbetspensionsförsäkrarnas arbetspensionsrehabilitering, såsom antalet personer som ansökt om rehabilitering, rehabiliteringsbesluten enligt diagnos och kostnaderna för rehabiliteringen.

Pensionsskyddscentralen: Arbetspensionsrehabilitering

Ytterligare information

Mer information om arbetspensionsrehabilitering hittar du på webbplatsen Arbetspension.fi samt på din egen pensionsförsäkrares webbsidor.