Gå till innehållet

Beloppet av pensionstillgångarna

Arbetspensionsförsäkrarna publicerar fyra gånger om året uppgifter om resultatet av sin placeringsverksamhet. När vi fått uppgifterna från alla aktörer, lägger vi på denna sida ut en sammanställning av beloppet av arbetspensionstillgångarna och avkastningen på dem samt placeringarnas fördelning. De senaste uppgifterna gäller ställningen vid utgången av juni 2022.

Tillgångarnas belopp och fördelning

De sammanlagda placeringstillgångarna inom arbetspensionssystemet uppgick vid utgången av juni 2022 till 239 miljarder euro. Tillgångarna minskade under det andra kvartalet med cirka nio miljarder euro. Placeringstillgångarna inom den privata sektorn var 151 miljarder euro och placeringstillgångarna inom den offentliga sektorn 88 miljarder euro.

Placeringstillgångarnas fördelning på olika tillgångsslag

Betraktat enligt tillgångsslag fördelades tillgångarna enligt följande (inom parentes förändringen jämfört med ställningen vid utgången av föregående kvartal):

  • placeringar i aktier och aktierelaterade instrument 126 miljarder euro, andel 53 procent (förändring -1,3 procentenheter) [1]
  • ränteplaceringar 68 miljarder euro, andel 28 procent (förändring -0,2 procentenheter) [2]
  • fastighetsplaceringar 23 miljarder euro, andel 9 procent (förändring 0,6 procentenheter)
  • alternativa investeringar 22 miljarder euro, andel 9 procent (förändring 0,9 procentenheter) [3].

[1] Placeringar i aktier och aktierelaterade instrument avser noterade aktier (inklusive aktiefonder) samt övriga aktieplaceringar, exempelvis kapitalplaceringar och placeringar i onoterade aktier.
[2] Ränteplaceringar avser penningmarknadsplaceringar, obligationslån och konverteringslån, placeringslån samt ArPL-återlån.
[3] Alternativa investeringar avser huvudsakligen hedgefonder.

Om fördelningen efter tillgångsslag jämförs exempelvis med år 2010, syn en bakomliggande mer långvarig trend i en minskning av den relativa andelen ränteplaceringar. Vid utgången av 2010 var andelen placeringar i aktier och aktierelaterade instrument och andelen ränteplaceringar vardera drygt 40 procent. Arbetspensionsförsäkrarna har inom ramen för solvensbestämmelserna ersatt ränteplaceringar med andra placeringar med bättre förväntad avkastning, såsom aktier, kapitalplaceringar och alternativa investeringar.

Placeringstillgångarnas fördelning efter område

Betraktat enligt geografiska områden fördelades tillgångarna enligt följande (inom parentes förändringen jämfört med ställningen vid utgången av föregående kvartal):

  • placeringar i Finland 55 miljarder euro, andel 23 procent (förändring 0,6 procentenheter)
  • placeringar i övriga länder i euroområdet 38 miljarder euro, andel 16 procent (förändring -0,4 procentenheter)
  • placeringar i länder utanför euroområdet 146 miljarder euro, andel 61 procent (förändring -0,2 procentenheter).

På förändringarna i placeringsandelarna inverkar vid sidan av värdeförändringarna också nettoflödet, dvs. skillnaden mellan förvärvade, avyttrade och förfallna placeringar.

På lång sikt har placeringarna spridits alltmer på den globala placeringsmarknaden. Exempelvis var vid utgången av 2010 en tredjedel (33,8 %) av tillgångarna placerade i Finland, knappt en tredjedel (28,8 %) i övriga länder i euroområdet och drygt en tredjedel (37,4 %) i länder utanför euroområdet. Andelen placeringar som hänför sig till Finland och övriga länder i euroområdet har således minskat samtidigt som andelen placeringar som hänför sig utanför euroområdet har ökat betydligt.

Mer ingående uppgifter i statistikdatabasen

Mer ingående uppgifter om fördelningen av pensionstillgångarna efter tillgångsslag, område och grupp av organisation finns i vår statistikdatabas.

Avkastningen på tillgångarna

Den nominella avkastningen på placeringarna för första kvartalen var -5,6 procent, och den reala avkastningen (avkastning med avdrag för inflationens inverkan) var -10,7 procent.

Avkastningen per tillgångsslag för branschen som helhet var för tidsperioden från årets början fram till utgången av september följande:

  • den nominella avkastningen på aktieplaceringar i genomsnitt -8,3 procent och den reala avkastningen -13,2 procent
  • den nominella avkastningen på ränteplaceringar i genomsnitt -6,0 procent och den reala avkastningen -11,0 procent
  • den nominella avkastningen på fastighetsplaceringar i genomsnitt 3,1 procent och den reala avkastningen -2,4 procent
  • den nominella avkastningen på alternativa investeringar i genomsnitt 3,2 procent och den reala avkastningen -2,3 procent.

Med tanke på pensionssystemets finansiella hållbarhet har förändringar under ett enskilt kvartal eller ens ett år ingen större betydelse. Viktigare är avkastningsutvecklingen på lång sikt. De fonderade pensionstillgångarna ökar i sista hand med den ekonomiska tillväxten och inflationen.

Avkastningen på lång sikt varierar beroende på det intervall som granskas.

  • 2017–Q2/2022 (5,5 år): nominell avkastning 5,6 procent och real avkastning 3,4 procent.
  • 2012–Q2/2022 (10,5 år): nominell avkastning 6,4 procent och real avkastning 4,7 procent.
  • 2002–Q2/2022 (20,5 år): nominell avkastning 5,5 procent och real avkastning 3,7 procent.
  • Sedan år 1997: nominell avkastning 5,9 procent och real avkastning 4,1 procent.

Jämförbara uppgifter om arbetspensionstillgångarna finns att tillgå från och med 1997, varför det är mest ändamålsenligt att börja granskningen tidigast från denna tidpunkt.

Händelser på finansmarknaden

Vår analytiker Kimmo Koivurinne dryftar i vidstående artikel händelserna och stämningen på finansmarknaden under det gångna kvartalet.

Kimmo Koivurinne profile.

”Dyster början på året i skuggan av kriget”

Kimmo Koivurinne, analytiker

Pensionstillgångarnas betydelse vid finansieringen av arbetspensionerna

Arbetspensionerna finansieras huvudsakligen med de arbetspensionsavgifter som tas ut årligen. Inom den privata sektorn är pensionssystemet emellertid partiellt fonderande, varvid en del av de arbetspensionsavgifter som samlas in respektive år fonderas för framtida pensioner. Inom den offentliga sektorn används i sin tur buffertfonder, till vilka i tiderna överförts en del av de årliga arbetspensionsavgifterna som beredskap för framtida pensionsutgifter.

De fonderade pensionstillgångarna och den avkastning som influtit på dem används varje år till pensioner. Exempelvis användes 2021 av fondtillgångarna och avkastningen på dem cirka 1,95 miljarder euro netto till de pensioner som betalades ut under året. I fortsättningen fås allt fler pensionseuron från den fonderade andelen, när pensionsutgifterna år för år ökar och blir större än de intäkter som samlas in i form av arbetspensionsavgifter. Detta har också varit ett syfte med arbetspensionsfonderna.

Även om merparten av de arbetspensioner som respektive år betalas ut också i fortsättningen finansieras direkt med de arbetspensionsavgifter som samlats in under året, behövs också fonderna och avkastningen på dem för att täcka pensionsansvaret.

Med pensionsansvar avses de tillgångar som med beaktande av den kommande avkastningen på pengarna skulle behövas för att täcka det totala beloppet av samtliga framtida pensioner som tjänats in fram till en bestämd tidpunkt, om man inte längre skulle kunna finansiera betalningen av tidigare intjänade pensioner med arbetspensionsavgifter.

Pensionsskyddscentralens senaste kalkyler beskriver ställningen vid utgången av 2017, varvid det totala pensionsansvaret uppgick till cirka 714,5 miljarder euro. Av denna summa täcker fonderna cirka 30 procent.

Basinformation om placeringsstatistiken

Arbetspensionsförsäkrarna sköter placeringsverksamheten avseende de lagstadgade arbetspensionstillgångarna. Vår statistik om pensionstillgångarna omfattar tillgångar som förvaltas av följande aktörer:

  • arbetspensionsbolagen
  • pensionsstiftelsernas och pensionskassornas ArPL-fonder (fonder för anställda inom den privata sektorn)
  • Keva
  • Statens pensionsfond (SPF)
  • Pensionsfonden för FPA:s personal
  • Kyrkans pensionsfond (KER)
  • Finlands Banks pensionsfond (SPERA)
  • Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA)
  • Sjömanspensionskassan (SPK).

I vår statistik om arbetspensionstillgångarna ingår inte övriga tillgångar, skulder eller materiella nyttigheter redovisade i arbetspensionsförsäkrarnas balansräkning. De arbetspensionstillgångar som anges här avser tillgångar som kan placeras.

I statistiken ingår endast fonderna för det lagstadgade arbetspensionsskyddet. Den omfattar inte värdet av fonderna för det kollektiva tilläggspensionsskydd som förvaltas av pensionsstiftelserna och pensionskassorna och som vid utgången 2021 uppgick till cirka 4,1 miljarder euro.

Uppdatering av siffrorna i månadsskiftet november- december

De siffror som presenteras i detta avsnitt beskriver arbetspensionstillgångarna vid utgången av juni 2022. Nästa uppdatering av siffrorna gäller läget under tredje kvartalet 2022, alltså slutet av september. Uppdatering är planerad till månadsskiftet november-december.

Tidigare uppgifter

Fram till det andra kvartalet 2021 presenterades beloppet av pensionstillgångarna och händelserna på finansmarknaden i sammanfattningen Placeringsanalys, som publicerades vid utgången av varje kvartal. Därefter finns de senaste uppgifterna samlade på denna sida och vår analytiker belyser i sina bloggar bakgrunden till händelserna på finansmarknaden.

Relaterade sidor