Gå till innehållet

Arbetspensionstillgångarna 241 miljarder euro vid utgången av juni 2021

Arbetspensionsförsäkrarna publicerar fyra gånger om året uppgifter om resultatet av sin placeringsverksamhet. När vi fått uppgifterna från alla aktörer, lägger vi på denna sida ut en sammanställning av beloppet av arbetspensionstillgångarna och avkastningen på dem samt placeringarnas fördelning. De senaste uppgifterna gäller ställningen vid utgången av september 2021.

Tillgångarnas belopp och fördelning

De sammanlagda placeringstillgångarna inom arbetspensionssystemet uppgick vid utgången av september 2021 till 245 miljarder euro. Tillgångarna ökade under det tredje kvartalet med cirka 4 miljarder euro. Placeringstillgångarna inom den privata sektorn var 153 miljarder euro och placeringstillgångarna inom den offentliga sektorn 92 miljarder euro.

Placeringstillgångarnas fördelning på olika tillgångsslag

Betraktat enligt tillgångsslag fördelades tillgångarna enligt följande (inom parentes förändringen jämfört med ställningen vid utgången av föregående kvartal):

  • placeringar i aktier och aktierelaterade instrument 131 miljarder euro, andel 53 procent (förändring -0,3 procentenheter) [1]
  • ränteplaceringar 74 miljarder euro, andel 30 procent (förändring 0 procentenheter) [2]
  • fastighetsplaceringar 20 miljarder euro, andel 8 procent (förändring 0 procentenheter)
  • alternativa investeringar 20 miljarder euro, andel 8 procent (förändring 0,3 procentenheter) [3].

[1] Placeringar i aktier och aktierelaterade instrument avser noterade aktier (inklusive aktiefonder) samt övriga aktieplaceringar, exempelvis kapitalplaceringar och placeringar i onoterade aktier.
[2] Ränteplaceringar avser penningmarknadsplaceringar, obligationslån och konverteringslån, placeringslån samt ArPL-återlån.
[3] Alternativa investeringar avser huvudsakligen hedgefonder.

Om fördelningen efter tillgångsslag jämförs exempelvis med år 2010, syn en bakomliggande mer långvarig trend i en minskning av den relativa andelen ränteplaceringar. Vid utgången av 2010 var andelen placeringar i aktier och aktierelaterade instrument och andelen ränteplaceringar vardera drygt 40 procent. Arbetspensionsförsäkrarna har inom ramen för solvensbestämmelserna ersatt ränteplaceringar med andra placeringar med bättre förväntad avkastning, såsom aktier, kapitalplaceringar och alternativa investeringar.

Placeringstillgångarnas fördelning efter område

Betraktat enligt geografiska områden fördelades tillgångarna enligt följande (inom parentes förändringen jämfört med ställningen vid utgången av föregående kvartal):

  • placeringar i Finland 58 miljarder euro, andel 24 procent (förändring -0,5 procentenheter)
  • placeringar i övriga länder i euroområdet 41 miljarder euro, andel 17 procent (förändring +0,3 procentenheter)
  • placeringar i länder utanför euroområdet 146 miljarder euro, andel 60 procent (förändring +0,2 procentenheter).

På förändringarna i placeringsandelarna inverkar vid sidan av värdeförändringarna också nettoflödet, dvs. skillnaden mellan förvärvade, avyttrade och förfallna placeringar.

På lång sikt har placeringarna spridits alltmer på den globala placeringsmarknaden. Exempelvis var vid utgången av 2010 en tredjedel (33,8 %) av tillgångarna placerade i Finland, knappt en tredjedel (28,8 %) i övriga länder i euroområdet och drygt en tredjedel (37,4 %) i länder utanför euroområdet. Andelen placeringar som hänför sig till Finland och övriga länder i euroområdet har således minskat samtidigt som andelen placeringar som hänför sig utanför euroområdet har ökat betydligt.

Mer ingående uppgifter i statistikdatabasen

Mer ingående uppgifter om fördelningen av pensionstillgångarna efter tillgångsslag, område och grupp av organisation finns i vår statistikdatabas.

Avkastningen på tillgångarna

Den reala avkastningen på placeringarna (avkastning med avdrag för inflationens inverkan) för årets tre första kvartal var 9,0 procent.

Avkastningen per tillgångsslag för branschen som helhet var för tidsperioden från årets början fram till utgången av september följande:

  • den nominella avkastningen på aktieplaceringar i genomsnitt 20,1 procent och den reala avkastningen 17,4 procent
  • den nominella avkastningen på ränteplaceringar i genomsnitt 2,0 procent och den reala avkastningen -0,3 procent
  • den nominella avkastningen på fastighetsplaceringar i genomsnitt 4,1 procent och den reala avkastningen 1,7 procent
  • den nominella avkastningen på alternativa investeringar i genomsnitt 8,3 procent och den reala avkastningen 5,8 procent.

Med tanke på pensionssystemets finansiella hållbarhet har förändringar under ett enskilt kvartal eller ens ett år ingen större betydelse. Viktigare är avkastningsutvecklingen på lång sikt. De fonderade pensionstillgångarna ökar i sista hand med den ekonomiska tillväxten och inflationen.

Avkastningen på lång sikt varierar beroende på det intervall som granskas:

  • 2016–Q3/2021 (drygt 5,5 år): nominell avkastning 6,8 procent och real avkastning 5,7 procent
  • 2011–Q3/2021 (drygt 10,5 år): nominell avkastning 6,1 procent och real avkastning 4,9 procent
  • 2001–Q3/2021 (drygt 20,5 år): nominell avkastning 5,5 procent och real avkastning 4,0 procent
  • 1997–Q3/2021 (drygt 24,5 år): nominell avkastning 6,1 procent och real avkastning 4,6 procent.

Jämförbara uppgifter om arbetspensionstillgångarna finns att tillgå från och med 1997, varför det är mest ändamålsenligt att börja granskningen tidigast från denna tidpunkt.

Händelser på finansmarknaden

Vår analytiker Kimmo Koivurinne dryftar i vidstående artikel händelserna och stämningen på finansmarknaden under det gångna kvartalet.

Kimmo Koivurinne profil.

”Inflationen och andra orosmoment: den långvariga stigande trenden på aktiemarknaden började visa tecken på att mattas av.”

Kimmo Koivurinne, analytiker

Pensionstillgångarnas betydelse vid finansieringen av arbetspensionerna

Arbetspensionerna finansieras huvudsakligen med de arbetspensionsavgifter som tas ut årligen. Inom den privata sektorn är pensionssystemet emellertid partiellt fonderande, varvid en del av de arbetspensionsavgifter som samlas in respektive år fonderas för framtida pensioner. Inom den offentliga sektorn används i sin tur buffertfonder, till vilka i tiderna överförts en del av de årliga arbetspensionsavgifterna som beredskap för framtida pensionsutgifter.

De fonderade pensionstillgångarna och den avkastning som influtit på dem används varje år till pensioner. Exempelvis användes 2020 av fondtillgångarna och avkastningen på dem drygt tre miljarder euro netto till de pensioner som betalades ut under året. I fortsättningen fås allt fler pensionseuron från den fonderade andelen, när pensionsutgifterna år för år ökar och blir större än de intäkter som samlas in i form av arbetspensionsavgifter. Detta har också varit ett syfte med arbetspensionsfonderna.

Även om merparten av de arbetspensioner som respektive år betalas ut också i fortsättningen finansieras direkt med de arbetspensionsavgifter som samlats in under året, behövs också fonderna och avkastningen på dem för att täcka pensionsansvaret.

Med pensionsansvar avses de tillgångar som med beaktande av den kommande avkastningen på pengarna skulle behövas för att täcka det totala beloppet av samtliga framtida pensioner som tjänats in fram till en bestämd tidpunkt, om man inte längre skulle kunna finansiera betalningen av tidigare intjänade pensioner med arbetspensionsavgifter.

Pensionsskyddscentralens senaste kalkyler beskriver ställningen vid utgången av 2017, varvid det totala pensionsansvaret uppgick till cirka 714,5 miljarder euro. Av denna summa täcker fonderna cirka 30 procent.

Basinformation om placeringsstatistiken

Arbetspensionsförsäkrarna sköter placeringsverksamheten avseende de lagstadgade arbetspensionstillgångarna. Vår statistik om pensionstillgångarna omfattar tillgångar som förvaltas av följande aktörer:

  • arbetspensionsbolagen
  • pensionsstiftelsernas och pensionskassornas ArPL-fonder (fonder för anställda inom den privata sektorn)
  • Keva
  • Statens pensionsfond (SPF)
  • Pensionsfonden för FPA:s personal
  • Kyrkans pensionsfond (KER)
  • Finlands Banks pensionsfond (SPERA)
  • Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA)
  • Sjömanspensionskassan (SPK).

I statistiken ingår endast fonderna för det lagstadgade arbetspensionsskyddet. Den omfattar inte värdet av fonderna för det kollektiva tilläggspensionsskydd som förvaltas av pensionsstiftelserna och pensionskassorna och som vid utgången 2020 uppgick till cirka 3,9 miljarder euro.

Uppdatering av siffrorna i februari–mars

De siffror som presenteras i detta avsnitt beskriver arbetspensionstillgångarna vid utgången av det tredje kvartalet 2021, dvs. vid slutet av september. Vi uppdaterar siffrorna enligt ställningen vid årets slut vid årsskiftet februari–mars 2022.

Tidigare uppgifter

Fram till det andra kvartalet 2021 presenterades beloppet av pensionstillgångarna och händelserna på finansmarknaden i sammanfattningen Placeringsanalys, som publicerades vid utgången av varje kvartal. Därefter finns de senaste uppgifterna samlade på denna sida och vår analytiker belyser i sina bloggar bakgrunden till händelserna på finansmarknaden.

Relaterade sidor