Rätten till yrkesinriktad rehabilitering fastställs i arbetspensionslagarna (arbetspensionsrehabilitering). De åtgärder som ska ersättas som yrkesinriktad rehabilitering är arbetsprövning, arbetsträning, studier och näringsstöd, vars innehåll beskrivs mer ingående i denna rekommendation. Dessutom kan arbetspensionsförsäkrarna ge en serviceproducent i uppdrag att upprätta en rehabiliteringsplan.

Arbetspensionsförsäkrarna följer i fråga om åtgärderna praxis enligt denna rekommendation. Arbetspensionsförsäkrarna svarar också på eventuella frågor i anslutning till arbetspensionsrehabilitering.

Rekommendationens innehåll:

En separat rekommendation för ersättning av kostnader i anslutning till arbetspensionsrehabilitering finns på sidan Arbetspensionsförsäkrarnas rekommendation för ersättning av kostnader i anslutning till arbetspensionsrehabilitering.

Arbetsprövning

Återgången till arbetet och anpassningen av arbetsuppgifterna bör stödjas i ett tidigt skede, ofta redan innan kriterierna för arbetspensionsrehabilitering uppfylls. Om anställningsförhållandet är i kraft och företagshälsovården identifierar att arbetstagaren har behov av tidigt stöd (arbetsförmågan är inte nedsatt så mycket att förutsättningarna för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering uppfylls), kan företagshälsovården föreslå att arbetstagaren ansöker om arbetsprövning enligt lagen om företagshälsovård. Arbetstagaren, arbetstagarens chef och företagshälsovården avtalar om arbetsprövning i anpassade eller nya arbetsuppgifter och företagshälsovården fyller i blankett KU114r. Arbetstagaren bifogar blanketten till den ansökan om rehabiliteringspenning som lämnas in till FPA. FPA:s partiella sjukdagpenning är avsedd att stödja återgången till arbetet efter en period av arbetsoförmåga i sådana situationer där en återgång till arbetstagarens tidigare heltidsarbete uppskattas vara möjlig.

Om arbetstagarens arbetsförmåga har försvagats i den grad att kriterierna för arbetspensionsrehabilitering uppfylls, kan som arbetspensionsrehabilitering ersättas arbetsprövning för att stödja återgång till arbetet, sysselsättning i nytt arbete eller utredning av lämpligt yrkesområde.

Arbetsprövningen pågår 3–6 månader. Vid utredning av lämpligt yrkesområde är arbetsprövningen kortare (1–3 månader) och genomförs i allmänhet med full arbetstid.

Syftet med arbetsprövningen är i regel att återgå till heltidsarbete, om personen tidigare har arbetat heltid. Vid behov och av motiverad orsak kan arbetstiden till en början vara 4 timmar om dagen eller 20 timmar i veckan, men arbetstiden höjs under arbetsprövningens gång.

Under arbetsprövningen är det i regel inte möjligt att ta ut semester.

Arbetsprövningen kan genomföras antingen med eller utan lön.

Arbetsprövning kan också användas för att stödja återgången till arbetet för en företagare. Med hjälp av arbetsprövning kan man försäkra sig om att arbetsarrangemangen för att fortsätta företagsverksamheten eller starta upp ett nytt företag är lämpliga med tanke på hälsotillståndet.

Om man under den arbetsprövning som beviljats i form av rehabilitering konstaterar att arbetsuppgifterna inte är lämpliga med tanke på hälsotillståndet, ska arbetspensionsanstalten kontaktas utan dröjsmål för kartläggning av andra alternativ.

I allmänhet anlitas en serviceproducent för rehabiliteringen när arbetsprövningen för en företagare ordnas i företagarens eget företag och också när arbetsprövningen för en arbetstagare genomförs någon annanstans än på den egna arbetsplatsen.

Plan för arbetsprövning:

Före arbetsprövningen upprättas en plan för arbetsprövning.

Av planen ska framgå

  • grunderna för behovet av arbetsprövning
  • målet med arbetsprövningen
  • hur arbetsprövningen och introduktionen på arbetsplatsen är avsedd att genomföras
  • på vilket sätt arbetsuppgifternas lämplighet med tanke på rehabiliteringsklientens hälsotillstånd har bedömts
  • rehabiliteringsklientens möjligheter att fortsätta i sådana arbetsuppgifter som motsvarar arbetsprövningen på lång sikt
  • hur arbetsprövningen följs upp (hur målen uppnås, hur arbetsprövningen löper på arbetsplatsen, effekterna med tanke på hälsotillståndet).

I planeringsskedet är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid vad som sker efter arbetsprövningen. Redan före arbetsprövningen ska möjligheterna till fortsatt arbete i det arbete som arbetsprövningen gäller utredas. Det är inte ändamålsenligt att bevilja arbetsprövning, om arbetstagaren på grund av sin hälsa sannolikt inte kommer att klara av arbetet någon längre tid. 

Arbetsprövningen är inte heller avsedd som ett alternativ för att ordna tillfälligt deltidsarbete eller för utvärdering av arbetsförmågan. 

Arbetsprövning hos den egna arbetsgivaren

Arbetsprövning i eget arbete

När en arbetstagare återgår till sitt eget arbete t.ex. efter en lång sjukledighet, anpassas arbetstagarens arbetsuppgifter och arbetsbild efter hälsotillståndet. För att säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för en lyckad återgång till arbetet, ska för arbetstagaren ordnas nödvändigt stöd och introduktion under arbetsprövningen. Också uppföljning av arbetsprövningen med tanke på hur målen uppnåtts ska ordnas. Därför är företagshälsovårdens aktiva roll vid arbetsprövningen viktig och företagsläkaren ska redan när planen görs upp ta ställning till rehabiliteringsklientens möjligheter att fortsätta i sitt arbete. Eventuella ändringar eller nya arbetsarrangemang ska vid behov fortsätta också efter arbetsprövningen. Tillfälliga ändringar i arbetet kan motiveras med att arbetstagarens funktions- och arbetsförmåga förväntas bli bättre. Om begränsningarna i funktionsförmågan är bestående, måste också omorganiseringen av arbetsuppgifterna vara bestående.

I planen ska också införas motiveringar till ansökan om arbetsprövning i eget arbete.

Exempel:

En barnskötare har på grund av upprepad depression beviljats rehabiliteringsstöd i ett knappt år. Enligt företagshälsovårdens uppskattning har barnskötarens hälsotillstånd förbättrats och en återgång till det egna arbetet är realistisk. Under arbetsprövningen arbetar barnskötaren på arbetsplatsen som en extra arbetsresurs utan ansvar för barngruppen. Dessutom har för arbetstagaren utsetts en inskolare. Arbetstiden kommer att höjas stegvis, målet är heltidsarbete. Uppföljningen och stödet har avtalats med både arbetsgivaren och företagshälsovården.

Arbetsprövning i nya arbetsuppgifter

Syftet med arbetsprövning som genomförs i nya arbetsuppgifter är att hjälpa arbetstagaren att övergå till lämpligare arbetsuppgifter med tanke på arbetstagarens hälsotillstånd, om man i planeringsskedet har konstaterat att det inte finns möjligheter för en återgång till anpassat eget arbete.

Inlärningen av de nya arbetsuppgifterna kräver en ordentlig introduktionsplan och uppföljning av hur inskolningen avancerar. Vid behov kan arbetsprövningen fortsätta i form av arbetsträning, om det skett en betydande förändring i arbetsuppgifterna och arbetsträning behövs för att arbetstagaren ska kunna lära sig de nya arbetsuppgifterna.

Utredning av lämpligt yrkesområde

Arbetsprövning vid utredning av lämpligt yrkesområde förutsätter någon annan preliminär rehabiliteringsplan, t.ex. arbetsträning eller utbildning. Av planen ska framgå den fortsättningsplan som behovet att testa yrkesområdets lämplighet grundar sig på. Arbetsuppgifterna ska ge en verklig bild av arbetet inom yrkesområdet i fråga och arbetstiden motsvarar i allmänhet heltidsarbete. Om förkortad arbetstid tillämpas i början av arbetsprövningen ska särskilda motiveringar föreligga. Om en person t.ex. varit länge arbetsoförmögen eller efter en period av arbetsoförmåga fått avslag på pensionsansökan, kan det vara aktuellt med en mjuklandning tillbaka till arbetet efter långvarig frånvaro.

Utvidgat stöd för återgång till arbete

Utvidgat stöd för återgång till arbete är avsett för personer som beviljats rehabiliteringsstöd och som uppskattas behöva mer långvarigt stöd för att kunna återgå till arbetet. Då kan man stödja flera arbetsprövningar, vars längd sammanlagt är högst ett år. Utbildning ingår inte i det utvidgade stödet för återgång till arbete. Serviceproducenten fungerar under hela processen som rehabiliteringsklientens stöd. Rehabiliteringsklientens vård ska vara ändamålsenlig och klienten ska förbinda sig till den. Dessutom förutsätts samarbete med vårdinrättningen.

Arbetsträning

Målet med arbetsträningen är övergång till nya arbetsuppgifter eller efter utbildning sysselsättning i nya arbetsuppgifter.

Arbetsträning omfattar arbetspraktik på arbetsplatsen och i allmänhet också utomstående kurser. Ersättning beviljas inte för sådan utbildning och sådana kurser eller arbetsredskap som arbetsgivaren också ersätter för andra anställda.

Arbetsträningen pågår högst 18 månader. Arbetsträning efter studier kan beviljas, om högst 3 månader förfluitit efter avslutade studier. Efter studierna pågår arbetsträningen 1–3 månader. Om arbetsträningen pågår minst ett år, kan den innefatta en semestermånad.

Om det inte är fråga om heltidsstudier, förutsätts vid sidan av utbildningen också en plats för inlärning i arbetet för att rehabiliteringspenning ska betalas ut till fullt belopp. Då beviljas arbetsträning för den tid som utbildningen pågår, såvida inte platsen för inlärning i arbetet ingår i utbildningen.

Arbetsträningen kan genomföras antingen med eller utan lön.

Ersättning för arbetsträning förutsätter att man upprättat en plan och tidtabell för arbetsträningen.

Studier

Syftet med studierna är att skaffa ett med tanke på hälsotillståndet lämpligt yrke, om tidigare utbildning- eller arbetshistoria inte möjliggör fortsatt arbete.

Utbildningens längd bedöms individuellt enligt sökandens situation. I regel ersätts högst 4 års studier. Som arbetspensionsrehabilitering ersätts endast en examen.

I princip ersätts endast studier i Finland.

Om det inte är fråga om heltidsstudier, förutsätter full rehabiliteringsförmån arbetspraktik vid sidan av studierna.

Rehabiliteringspenning utbetalas också under sommarmånaderna. Den studerande kan förvärvsarbeta vid sidan av studierna, om inkomsterna inte överskrider den s.k. inkomstgränsen. Om arbetet pågår hela sommaren, dvs. tre månader, och den studerande dessutom arbetar i övrigt vid sidan av studierna, kan inkomstgränsen överskridas. Den studerande ska då kontakta sin egen pensionsförsäkrare.

Som arbetspensionsrehabilitering ersätts inte utbildningsstigar, studier vid öppen högskola eller öppet universitet eller andra motsvarande studier som inte leder till examen.

Näringsstöd

Näringsstödet är understöd som beviljas för att grunda ett företag, lägga om företagsverksamheten eller sysselsätta sig som yrkesutövare. Näringsstöd beviljas för nödvändiga maskiner, utrustning och arbetsredskap, som möjliggör fortsatt arbete trots hälsomässiga begränsningar.

Förutsättning för beviljande av näringsstöd är att rehabiliteringsklienten kunde få sin utkomst antingen som företagare eller yrkesutövare i ett med tanke på hälsotillståndet lämpligt arbete.

För att beviljas näringsstöd ska rehabiliteringsklienten också ha egen finansiering.

Näringsstödet är ett personligt stöd till rehabiliteringsklienten.

Rehabiliteringsunderstöd

Rehabiliteringsunderstödet är en behovsprövad förmån.

Rätt till rehabiliteringsunderstöd föreligger endast i en sådan situation där den aktiva rehabiliteringen ännu inte har påbörjats och personen inte får lön eller personens utkomst inte har tryggats med andra förmåner, t.ex. sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning.

Rehabiliteringsunderstöd beviljas i regel för högst 3 månader.