Tidsserierna över arbetspensionsmedlen omfattar följande två diagram:

  • arbetspensionsmedlens andel av bruttonationalprodukten från år 1997 och
  • fördelningen av arbetspensionsbolagens placeringar från år 1980
    • aktier och övriga;
    • återlån;
    • masskuldebrev, placeringslån, penningmarknaden;
    • och fastighetsplaceringar.

Diagrammen uppdateras en gång om året i februari–mars, när uppgifterna för föregående år finns att tillgå. Diagrammen kan också laddas ner som vidstående pdf-fil:

Tidsserier över arbetspensionsmedlenpdf, 108 kB

Arbetspensionsmedlen har i förhållande till bruttonationalprodukten ökat från 39 procent till 88 procent åren 1997–2017. I den stigande perioden ingår några år då medlens absoluta belopp har minskat i och med svåra förhållanden på finansmarknaden. BNP har på årsnivå i huvudsak utvecklats positivt. Endast år 2009 minskade BNP, då effekterna av finanskrisen nådde realekonomin i Finland. Ökningen av medlen i förhållande till BNP beror på avkastningen på placeringarna.

På 1980–talet var återlånen arbetspensionsbolagens största enskilda placeringsklass och utgjorde nästan två tredjedelar av samtliga placeringar. Den näst största placeringsklassen var övriga ränteplaceringar än återlån. Dessa placeringar omfattade masskuldebrevslån, placeringslån och penningmarknadsplaceringar.

Av arbetspensionsbolagens placeringar bestod merparten, cirka 80 procent, av återlån och placeringslån. På 1990-talet ökade andelen finska statsobligationer till mer än en tredjedel av bolagens placeringar. Placeringsreformerna år 1997 och 2007 utökade arbetspensionsbolagens placeringar i aktier. Åren 2008–2017 har cirka 30-55 procent av bolagens placeringar varit placerade i aktier och aktierelaterade instrument. Då man i analysen hänvisar till aktieplaceringar och aktierelaterade placeringar avses följande placeringskategorier: noterade aktier (inkl. fonder), hedgefonder samt övriga aktieplaceringar, till vilka hör bl.a. kapitalplaceringar och placeringar i onoterade aktier.