Den goda stämningen på aktiemarknaden ökade pensionstillgångarna – 279 miljarder euro i fonderna

– Även om innevarande år har präglats av geo- och handelspolitiska spänningar, har investeringsmarknaden utvecklats överraskande starkt. Den nominella avkastningen på arbetspensionstillgångarna var i januari–september 4,4 procent och den reala avkastningen som beaktar inflationen som en faktor som minskar totalavkastningen i sin tur 4,0 procent, berättar Telas chefsekonom Mikko Mäkinen.

Under hela det gångna året har investering av arbetspensionstillgångar i inhemska tillväxtföretag diskuterats i offentligheten.

– Arbetspensionstillgångar har länge investerats i finländska tillväxtföretag, och investeras säkert också i framtiden. Valet av investeringsobjekt utgår trots allt från ett övervägande som baserar sig på förhållandet mellan avkastning och risk, betonar Mäkinen.

Vid utgången av september var 19 procent av arbetspensionstillgångarna investerade i Finland, vilket innebär 54 miljarder euro. Jämfört med situationen vid utgången av juni, ökade andelen för investeringarna i Finland mätt i euro med 2 miljarder euro samtidigt som den relativa andelen var oförändrad.

Regleringen skyddar pensionstillgångarna – också efter pensionsreformen

Ett utkast till regeringens proposition om pensionsreformen som beretts av en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet beräknas sändas på remiss i början av december. I och med pensionsreformen tillåts arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn ta större risker i investeringsverksamheten. Syftet är att stärka finansieringen av pensionssystemet och dämpa höjningstrycket på arbetspensionsavgifterna i framtiden.

– I och med reformen investeras pensionstillgångarna mer än tidigare i aktier, som historiskt har avkastat bättre än andra investeringsobjekt. Fluktuationerna i investeringsintäkterna kan också öka, men skillnaderna jämnas ut över tid, eftersom pensionsförsäkrarnas investeringshorisont är lång. Exempelvis rubbar en marknadsnedgång på fem år ännu inte systemet på lång sikt, konstaterar Mäkinen.

Reformen har i offentligheten kritiserats för att den inte tillräckligt har beaktat investeringsriskerna. Arbetspensionsförsäkrarnas riskhantering är emellertid strikt reglerad – både före reformen och efter den. Syftet med regleringen är att skydda pensionstillgångarna och pensionsförmånerna.

– Enligt lagen ska arbetspensionsförsäkrarna ha ett betryggande riskhanteringssystem, som omfattar identifiering, mätning, uppföljning, övervakning och rapportering av risker. Den solvensreglering som gäller arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn fastställer den tillåtna risknivån, så att försäkraren ska kunna fullgöra sina åtaganden även om riskerna realiseras. Finansinspektionen följer också regelbundet upp arbetspensionsförsäkrarnas solvens och investeringsverksamhet, beskriver Mäkinen.

Vid sidan av ökad risktagning är också en ökning av fonderingen en viktig del av pensionsreformen. När ålderspensionsfonderna utökas, kan en större andel av de framtida pensionsutgifterna täckas med medel från fonderna och avkastningen på dem.

– Det minskar trycket på att i framtiden höja de arbetspensionsavgifter som samlas in på lönerna, vilket är särskilt viktigt för de unga generationerna. Större fonder ger också bättre möjligheter att tåla dåliga investeringsår, påpekar Mäkinen.

Mer ingående om arbetspensionstillgångarna

Beloppet av arbetspensionsförsäkrarnas arbetspensionstillgångar som kan investeras utgjorde vid utgången av september 2025 sammanlagt 279 miljarder euro. Tillgångarna ökade under årets tredje kvartal med sju miljarder euro.

Avkastningen på tillgångarna under januari–september var nominellt 4,4 procent. Den reala avkastningen som beaktar inflationen var 4,0 procent. Realavkastningen på lång sikt från och med 1997 var likaså 4,0 procent.

Den nominella och den reala avkastningen enligt tillgångsslag för januari–september var följande:

• aktieinvesteringar och aktierelaterade investeringar nominell avkastning 6,1 procent, realavkastning 5,7 procent
• ränteinvesteringar nominell avkastning 2,7 procent, realavkastning 2,3 procent
• fastighetsinvesteringar nominell avkastning 1,5 procent, realavkastning 1,1 procent
• alternativa investeringar nominell avkastning 2,3 procent, realavkastning 1,9 procent.

Tillgångarnas fördelning enligt tillgångsslag förändrades inte nämnvärt under kvartalet.

I den geografiska fördelningen ökade andelen investeringar utanför euroområdet med 2,6 procentenheter (12 miljarder euro), medan andelen investeringar inom det övriga euroområdet minskade med 2,4 procentenheter (−6 miljarder euro). Den relativa andelen för investeringarna i Finland var oförändrad, även om investeringarna ökade med två miljarder euro.

Telas uppgifter om arbetspensionstillgångarna omfattar de pensionstillgångar som förvaltas av arbetspensionsbolagen, pensionskassorna, pensionsstiftelserna, FPA:s pensionsansvarsfond, Keva, Kyrkans pensionsfond, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan, Finlands Banks pensionsfond och Statens pensionsfond. I statistiken ingår endast lagstadgat arbetspensionsskydd.

Pensionstillgångarna i Telas statistik omfattar inte övriga tillgångar och skulder eller materiella nyttigheter som redovisas i arbetspensionsförsäkrarnas balansräkning. De arbetspensionstillgångar som anges här avser tillgångar som kan investeras.

Mer ingående information om beloppet av investeringstillgångarna och deras allokering finns i sin helhet på Telas webbplats på sidan Beloppet av pensionstillgångarna. Uppgifterna finns också i Telas statistikdatabas.

Telas nästa statistik om arbetspensionstillgångarna vid utgången av 2025 publiceras i mars 2026.

Ytterligare upplysningar: