Jäv för sakkunnigläkare

Arbetspensionsförsäkrarnas sakkunnigläkare, dvs. försäkringsläkare, deltar som experter vid beredningen av beslut om invalidpension. Eftersom arbetspensionsförsäkrarna sköter offentliga förvaltningsuppgifter vid verkställigheten av det lagstadgade pensionsskyddet – såsom beslut om invalidpension – tillämpas förvaltningslagen på dem. Enligt förvaltningslagen får en sakkunnigläkare inte vara jävig när han eller hon deltar i beslutsfattandet. Syftet med denna rekommendation är att trygga arbetspensionsförsäkrarnas gemensamma syn på tolkningen av begreppet jäv i sin verksamhet.

Krav enligt förvaltningslagen

I förvaltningslagen konstateras det att myndigheternas åtgärder ska vara opartiska. Med en opartisk förvaltningsverksamhet avses både subjektiv och objektiv opartiskhet.

• Subjektiv opartiskhet innebär att egna syften eller bindningar hos den som fattar ett förvaltningsbeslut eller bereder ett ärende inte får påverka behandlingen av ärendet.
• Objektiv opartiskhet betonar det allmänna förtroendet för behandlingen av ett ärende och ett oberoende beslutsfattande.

För att trygga det allmänna förtroendet för beslutsfattandet ska en jävssituation alltid beaktas, även om jävet troligen inte skulle påverka eller ens skulle kunna påverka behandlingen av ärendet eller det beslut som fattas i ärendet.

Enligt förvaltningslagen får en tjänsteman inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen, om tjänstemannen är jävig (27 §). Bestämmelserna om jäv för tjänstemän gäller också ledamöter i ett kollegialt organ och andra som deltar i behandlingen av ett ärende.

Jäv för tjänsteman

I förvaltningslagen fastställs de situationer där en tjänsteman är jävig (28 § 1 mom.). En tjänsteman är jävig, om

1. tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne är part,
2. tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne biträder eller företräder en part eller den för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,
3. avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för tjänstemannen eller för en närstående till honom eller henne,
4. tjänstemannen står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,
5. tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,
6. tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne hör till direktionen för eller något annat därmed jämförbart organ i ett ämbetsverk eller en inrättning och det är fråga om ett ärende som sammanhänger med styrningen eller övervakningen av ämbetsverket eller inrättningen,
7. tilltron till tjänstemannens opartiskhet av något annat särskilt skäl äventyras.

Syftet med den sistnämnda generalklausulen är att betona den allmänna tilltron till en opartisk behandling. Enligt riksdagens justitieombudsmans tolkning ska ett sådant skäl som avses i denna punkt kunna observeras av en utomstående, och den fara det utgör för opartiskheten ska vara av ungefär samma grad som i fråga om de jävsgrunder som anges i bestämmelsen i fråga.

I enlighet med definitionen i förvaltningslagen (28 § 2 mom.) avses med närstående till en tjänsteman

1. tjänstemannens make eller maka samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar samt också den som på något annat sätt står tjänstemannen särskilt nära liksom även dessa personers makar,
2. tjänstemannens föräldrars syskon samt deras makar, tjänstemannens syskonbarn och tidigare make eller maka till tjänstemannen,
3. tjänstemannens makes eller makas barn, barnbarn, syskon, föräldrar och far- och morföräldrar samt också dessa personers makar och tjänstemannens makes eller makas syskonbarn.

Med närstående avses också motsvarande halvsläkting. Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.

Kartläggning av jävssituationer i arbetspensionsförsäkrarnas avgöranden

Arbetspensionsförsäkrarna kartlägger sakkunnigläkarnas bisysslor och andra faktorer som eventuellt kan ge upphov till jäv. Med varje sakkunnigläkare behandlas i detalj situationer, där jäv kan komma i fråga.

Kartläggningen av jäv kan delges dem som fattar pensionsbesluten i syfte att göra det lättare att beakta jäv i ett så tidigt skede som möjligt. Sakkunnigläkarna ska informera sina arbetsgivare om förändringar i de faktorer som inverkar på jävsbedömningen.

Ansvaret för att upptäcka eventuellt jäv ligger alltid hos den sakkunnigläkare som behandlar ärendet. Om en sakkunnigläkare är jävig gentemot någon sökande, antecknas detta i de handlingar som gäller personen, men inte orsaken till jäv.

Arbetspensionsförsäkrarna strävar efter att följa en så god praxis och ett så omsorgsfullt förfarande i jävsfrågor som möjligt.

Jäv för sakkunnigläkare

En sakkunnigläkare är jävig att delta i behandlingen av ett ärende som gäller sökandens ansökan om förmån t.ex. i följande situationer:

1. Sakkunnigläkaren, eller en närstående till honom eller henne, om han eller hon är medveten om den närstående personens verksamhet, har varit behandlande läkare för samma sökande eller på något annat sätt deltagit i sökandens vård (t.ex. konsultation) eller undersökning i ett tidigare skede.
2. Sakkunnigläkaren har tidigare gett ett utlåtande om sökanden till någon annan aktör.
3. Sökanden har vårdats eller undersökts vid en hälsovårdsenhet, där sakkunnigläkarens underordnade har deltagit i sökandens vård eller undersökning.
4. Sökanden har vårdats eller undersökts vid samma hälsovårdsenhet inom samma specialområde där sakkunnigläkaren själv arbetar så att sakkunnigläkaren dagligen eller nästan dagligen är i kontakt med de läkare som arbetar där.
5. Sökanden har vårdats vid en privat läkarstation vid en enhet med vilken sakkunnigläkaren samarbetar inom ramen för sin mottagning.
6. Sakkunnigläkaren eller en närstående till honom eller henne är medlem i styrelsen eller innehar andra administrativa ledningsuppgifter i ett företag inom sektorn för hälsovård eller rehabiliteringstjänster där det läkarutlåtande som gäller sökanden har utfärdats.
7. Den läkare som skrivit utlåtandet eller i övrigt deltagit i vården står i ett sådant förhållande till sakkunnigläkaren som avses i definitionen av närstående i förvaltningslagen.
8. Sakkunnigläkaren har en vårdrelation med den läkare som skrivit utlåtandet.
9. Sökanden har försökt påverka sakkunnigläkaren på något sätt (t.ex. muta eller betydande hot). En normal kundbetjäningssituation mellan sökanden och sakkunnigläkaren medför emellertid inte jäv.
10. Sakkunnigläkaren och sökanden är offentligt motparter eller ovänner eller de har ett vänskapsförhållande eller sakkunnigläkarens opartiskhet är äventyrad av något annat skäl.

Jäv kan inte nödvändigtvis direkt anses uppstå i följande situationer:

1. Sökanden har vårdats eller undersökts vid andra klinikgrupper inom samma hälsovårdsenhet.
2. Sökanden har vårdats eller undersökts vid andra enheter inom samma läkarstationskedja.
3. Den behandlande läkaren har tidigare konsulterat sakkunnigläkaren i egenskap av försäkringsläkare.
4. Sakkunnigläkaren har tidigare deltagit i behandlingen av samma sökandes ärende hos arbetspensionsförsäkrarna.
5. Sakkunnigläkaren har diskuterat med sökanden i egenskap av sakkunnigläkare vid normal kontakt i anslutning till processen för ansökan om arbetspension.

Rättspraxis i anslutning till jäv

Jäv har inte konstaterats t.ex. i följande fall som år 2013 behandlats av Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (TELK) (TELK/1419/3000/2013):

TELK avslog A:s besvär om fortsatt invalidpension. A konstaterade i sina besvär att arbetspensionsförsäkrarens handläggare eventuellt varit jäviga i ärendet. A berättade att hen i försäkringsdomstolen haft en anhängig tvist gentemot arbetspensionsförsäkraren i ungefär tre år. Vid försäkringsdomstolen har arbetspensionsförsäkraren representerats av samma handläggare som nu fattade det beslut som besvären gäller. Av helheten uppstår ett starkt intryck av att handläggarnas opartiskhet av särskilt skäl varit äventyrad när beslutet fattades.

I fråga om jävspåståendet konstaterade TELK att generalklausulen enligt 28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen betonar den allmänna tilltron till en opartisk behandling. Enbart misstro gentemot en tjänsteman eller myndighet hos den som lagt fram påståendet eller ett sedvanligt kundförhållande till parten utgör inte en grund för jäv. Det ska finnas ett särskilt skäl för att tilltron äventyrats, dess betydelse ska vara jämförbar med de särskilda jävsgrunderna enligt 28 § 1 mom. i förvaltningslagen och en utomstående ska kunna få uppgifter om det.

Också riksdagens justitieombudsman har 2013 gett ett avgörande som tog ställning till en sakkunnigläkares jäv. I detta fall såg den klagande motstridigheter i att läkare i huvudsyssla hos ett offentligt samfund också arbetar som sakkunnigläkare i bisyssla. För fallet redogörs i justitieombudsmannens avgörande (på finska): Försäkringsläkare borde ha jävat sig (avgjord 19.12.2013, Dnr 4886/4/12).

Ett tredje exempel på rättspraxis är försäkringsdomstolens beslut om en sakkunnigläkares jäv i en situation där läkaren hade deltagit i behandlingen av klagandens ansökan om invalid-/sjukpension i egenskap av sakkunnigläkare både för arbetspensionsläkaren och Folkpensionsanstalten. Klaganden ansåg att sakkunnigläkarens delaktighet i beslutsfattandet i båda systemen gjorde läkaren jävig.

Försäkringsdomstolen tog i jävsbedömningen hänsyn till att bestämmelserna om förutsättningarna för beviljande av sjukpension enligt folkpensionslagen och förutsättningarna för beviljande av invalidpension enligt arbetspensionslagarna finns i olika lagar och att arbetsförmågan bedöms på olika grunder. Enbart det faktum att samma läkare deltagit i behandlingen av invalid-/sjukpensionsärendet enligt både folkpensionslagen och arbetspensionslagen medför inte sådant jäv som avses i förvaltningslagen. Försäkringsdomstolens beslut (dnr 725/2007/4023) finns nedan (på finska):

Pensionsskyddscentralens anvisningar

Pensionsskyddscentralen har utfärdat anvisningar i anslutning till principerna för handläggning av arbetspensionsärenden. Punkt 9 innehåller anvisningar om opartiskhet vid behandlingen av arbetspensionsärenden. Anvisningarna finns på Pensionsskyddscentralens webbplats:

Helheten omfattar följande anvisningar:

• Esteellinen ei saa osallistua työeläkeasian käsittelyyn (”Jävig får inte delta i behandlingen av ett arbetspensionsärende”)
• Esteellisyysperusteet työeläkeasioiden käsittelyssä (”Jävsgrunder vid behandling av arbetspensionsärenden”)
• Esteellisyyden vaikutus työeläkeasioiden käsittelyssä (”Inverkan av jäv vid behandling av arbetspensionsärenden”)
• Esteellisyyden toteaminen ja ratkaiseminen työeläkeasioiden käsittelyssä (”Konstaterande av jäv och avgörande vid behandling av arbetspensionsärenden”)
• Tulkin ja kääntäjän esteellisyys työeläkeasioiden käsittelyssä (”Jäv för tolk och översättare vid behandling av arbetspensionsärenden”).