Arbetspensionsförsäkrarnas investeringsarbete bär frukt – pensionstillgångarna översteg 300 miljarder euro

Beloppet av arbetspensionssystemets investeringsbara pensionstillgångar har för första gången stigit över 300 miljarder euro. De totala tillgångarna uppgick vid slutet av juni till 300,2 miljarder euro. Tillgångarna ökade med 16 miljarder euro under årets andra kvartal.

– Följderna av Irankriget som inleddes i februari satte fart på inflationen och ökade osäkerheten på marknaden. De viktigaste aktiemarknaderna utvecklades emellertid starkt under det andra kvartalet framför allt med draghjälp av investeringarna i artificiell intelligens, berättar chefsekonom Mikko Mäkinen vid Arbetspensionsförsäkrarna Tela.

Den nominella avkastningen på investeringarna för januari–juni var 6,2 procent och den reala avkastningen som beaktar inflationen 4,2 procent. Uppgifterna framgår av Telas senaste statistik om utvecklingen av arbetspensionstillgångarna under andra kvartalet 2026.

Ökningen av tillgångarna tryggar framtidens arbetspensioner – men endast för löntagarna

Mäkinen ser den avkastning som erhållits på arbetspensionstillgångarna som mycket lyckad med beaktande av den krävande investeringsmiljön i början av våren. Den starka avkastningen och ökningen av pensionstillgångarna är en god nyhet särskilt med tanke på de framtida pensionerna.

– Drygt en femtedel av de pensioner som betalas ut inom den privata sektorn täcks för närvarande med medel från fonderna och avkastningen på dem. I och med den senaste pensionsreformen ökar fondernas och investeringsintäkternas betydelse för finansieringen av pensionerna ytterligare, konstaterar Mäkinen.

– Pensionstillgångarna och ökningen av dem minskar trycket på att i framtiden höja pensionsavgifterna för dagens unga generationer. Samtidigt kan det bidra till att stärka förtroendet för arbetspensionssystemets hållbarhet när befolkningen åldras och nativiteten är fortsatt låg, uppskattar Mäkinen.

När man talar om fördelen med pensionsfonderna finns det emellertid skäl att komma ihåg att fonderingen för närvarande inte gynnar alla pensionssystem – endast löntagarnas arbetspensioner. I företagarnas pensionssystem finns inte samma fondering.

– I FöPL-systemet har pensionsutgiften redan länge varit större än premieinkomsten, och i finansieringen är man i allt högre grad tvungen att ty sig till statens stöd och skattebetalarna. Statens andel av kostnaderna för företagarpensionerna är i år redan cirka 600 miljoner euro, påpekar Mäkinen.

Det enda sättet att stärka företagarpensionernas finansiella hållbarhet på lång sikt är att stegvis inleda fondering på samma sätt som i pensionssystemet för löntagarna inom den privata sektorn. Arbetspensionsbranschen har därför lagt fram olika alternativ för hur en fondering kunde genomföras.

– När företagarnas pensionslag nu som bäst revideras, är det viktigt att reformen görs så att den möjliggör fondering i framtiden. Målet med FöPL-reformen borde vara att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna samt att minska beroendet av statsfinansiering på lång sikt, framhåller Mäkinen.

Pensionsreformen stärker avkastningen på lång sikt

Reformen av arbetspensionssystemet inom den privata sektorn som trädde i kraft i juli förbättrar arbetspensionsförsäkrarnas möjligheter att öka investeringsrisken. Det ger i sin tur möjlighet att eftersträva bättre avkastning på lång sikt.

– Även om ökningen av pensionstillgångarna också på kort sikt alltid är en god nyhet, är det väsentligt att fästa uppmärksamhet uttryckligen vid avkastningen på lång sikt. Ansvaret för de framtida pensionerna sträcker sig flera årtionden framåt, påminner Mäkinen.

I praktiken innebär en större investeringsrisk framför allt mer aktieinvesteringar. Deras andel har också ökat under de senaste åren: aktieinvesteringarnas andel av riskfördelningen i arbetspensionsbolagens investeringar var i genomsnitt 61 procent vid utgången av juni 2026, när den vid utgången av 2024 var i genomsnitt 54 procent. I och med pensionsreformen kan vikten för arbetspensionsbolagens aktieinvesteringar enligt uppskattningar som presenterats i offentligheten stiga till cirka 70 procent.

– Genom att investeringsrisken ökar kan den årliga variationen i avkastningen i fortsättningen vara större, vilket förutsätter att vårt samhälle måste ha beredskap att tåla låga avkastningar eventuellt också långa tider. Samtidigt är syftet med pensionsreformen inte att generera snabbvinster, utan arbetet för att stärka finansieringen av arbetspensionerna med hjälp av investeringsintäkter är ett långsiktigt arbete, konstaterar Mäkinen.

Det är också bra att komma ihåg att även om möjligheterna att öka investeringsrisken utökas, ska pensionstillgångarna fortfarande investeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. Dessutom ska arbetspensionsförsäkrarna även i fortsättningen alltid ha tillräckligt med kapital för att täcka pensionsansvaret.

Mer ingående om arbetspensionstillgångarna

Beloppet av arbetspensionsförsäkrarnas arbetspensionstillgångar som kan investeras utgjorde i slutet av juni 2026 sammanlagt 300,2 miljarder euro. Tillgångarna ökade under årets andra kvartal med 16 miljarder euro.

Den nominella avkastningen för början av året var 6,2 procent. Den reala avkastningen, som beaktar inflationen som en faktor som minskar totalavkastningen, var 4,2 procent. Den nominella avkastningen på lång sikt från och med 1997 var 6,0 procent och den reala avkastningen 4,1 procent.

Den nominella och den reala avkastningen enligt tillgångsslag för januari–juni var följande:

• aktieinvesteringar och aktierelaterade investeringar nominell avkastning 9,1 procent, real avkastning 7,0 procent
• ränteinvesteringar nominell avkastning 1,7 procent, real avkastning −0,3 procent
• fastighetsinvesteringar nominell avkastning 0,6 procent, real avkastning −1,3 procent
• alternativa investeringar nominell avkastning 5,4 procent, real avkastning 3,2 procent.

Tillgångarnas fördelning enligt tillgångsslag eller geografiska fördelning förändrades inte nämnvärt under kvartalet.

Telas uppgifter om arbetspensionstillgångarna som sammanställts tillsammans med Statistikcentralen omfattar de pensionstillgångar som förvaltas av arbetspensionsbolagen, pensionskassorna, pensionsstiftelserna, pensionsfonden för FPA:s personal, Keva, Kyrkans pensionsfond, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan, Finlands Banks pensionsfond och Statens pensionsfond. I statistiken ingår endast lagstadgat arbetspensionsskydd.

Pensionstillgångarna i denna statistik omfattar inte övriga tillgångar och skulder eller materiella nyttigheter som redovisas i arbetspensionsförsäkrarnas balansräkning. De arbetspensionstillgångar som anges avser tillgångar som kan investeras.

Mer ingående information om beloppet av investeringstillgångarna och deras allokering finns i sin helhet på Telas webbplats på sidan Beloppet av pensionstillgångarna. Uppgifterna finns också i Telas statistikdatabas.

Telas nästa statistik om arbetspensionstillgångarna vid utgången av september 2026 publiceras vid månadsskiftet november–december.

Ytterligare upplysningar: