De viktigaste orden och termerna inom arbetspensionssystemet med förklaringar.

A

Arbetslivspension

År 2017 kompletteras invalidpensionen med arbetslivspension, som är en pensionsform avsedd för personer som fyllt 63 år och som har en lång yrkesbana bakom sig. Den som har arbetat länge (38 år) i ansträngande och slitsamt arbete och vars arbetsförmåga är nedsatt kan få rätt till arbetslivspension vid 63 års ålder, oberoende av den lägsta pensionsåldern för personens åldersklass.

Med en lång yrkesbana avses minst 38 års arbetspensionsförsäkrad yrkesbana, som med små undantag ska ha inneburit ansträngande och slitsamt arbete. I denna tid i arbete medräknas högst 3 år med moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning.

Arbetspension

Från och med 2017 börjar arbetspension tjänas in redan från 17 års ålder. Företagare tjänar in pension från 18 års ålder. Pensionen tillväxer av arbetsinkomsterna som anställd och företagare. Pensionen tillväxer också under vissa oavlönade perioder.

Arbetspension betalas också som invalidpension (sjukpension) och familjepension.

Arbetspensionerna sköts och betalas ut av arbetspensionsanstalterna, dvs. arbetspensionsförsäkringsbolagen, pensionsstiftelserna och pensionskassorna.

Om man inte får någon arbetspension eller om arbetspensionen är liten, ger den folkpension och garantipension som betalas ut av FPA en minimiinkomst.

Arbetspensionsindex

Med arbetspensionsindexet beaktas förändringarna i konsumentpriserna och inkomstnivån i pensionerna. Alla löpande arbetspensioner justeras årligen med arbetspensionsindexet, där

  • prisutvecklingen har en vikt på 80 procent och
  • löneutvecklingen 20 procent.

År 2017 är arbetspensionsindexet 2534 (höjningen från året innan är 0,6 %).

Arbetspensionslagarna

Arbetspensionslagarna är

  • ArPL – lagen om pension för arbetstagare
  • OffPL – pensionslagen för den offentliga sektorn
  • FöPL – lagen om pension för företagare
  • LFöPL – lagen om pension för lantbruksföretagare
  • SjPL – lagen om sjömanspensioner.

Dessutom finns det övriga pensionslagar som gäller mindre grupper.

Arbetspensionsanstalt

En arbetspensionsanstalt sköter och betalar ut arbetspensioner. En pensionsanstalt kan vara ett pensionsförsäkringsbolag, en pensionsstiftelse, en pensionskassa eller en pensionsanstalt för en viss sektor.

Arbetspensionssystemet har en decentraliserad administration. Systemets gemensamma angelägenheter sköts av Pensionsskyddscentralen (PSC) och dess intressebevakning av Arbetspensionsförsäkrarna TELA.

Arbetspensionsavgift

Arbetspensionsavgiften är en lagstadgad försäkringsavgift för finansieringen av arbetspensionerna.

Arbetspensionsavgifter betalas av arbetsgivarna och arbetstagarna inom både den privata och den offentliga sektorn. Arbetsgivaren sköter om att försäkra de anställda och tar ut den anställdas andel direkt från lönen.

Företagare och lantbruksföretagare betalar pensionsförsäkringsavgift på sina arbetsinkomster. De tecknar själva sin försäkring och betalar in avgifterna till sin arbetspensionsanstalt.

Arbetspensionsutdrag

Arbetspensionsanstalterna postar ett arbetspensionsutdrag vart tredje år till personer som är 18–67 år gamla och bosatta i Finland. Det är enklast att kontrollera utdraget på webben. Man får tillgång till det elektroniska pensionsutdraget med sina personliga bankkoder.

Utdraget visar

  • de arbetspensionsgrundande inkomster som tjänats in vid den tidpunkt då utdraget ges
  • den pension som tillvuxit under oavlönade perioder, såsom dagar med sjukdagpenning, arbetslöshetsdagpenning och föräldrapenning samt studietid.

Om man hittar fel eller brister i uppgifterna, lönar det sig att genast meddela om dem till den arbetspensionsanstalt som skickat utdraget.

B

Barnpension

Pension som betalas till barn under 18 år efter en förälders eller vårdnadshavares död.

D

Deltidspension

I den lagstiftning som gällde till utgången av år 2016 avsågs med deltidspension en pension som förutsatte att personen arbetade på deltid. För att få deltidspension var man tvungen att avtala med arbetsgivaren om att få börja arbeta på deltid och gå i deltidspension.

Från och med år 2017 avskaffades deltidspensionen och i stället infördes partiell förtida ålderspension (se uppslagsordet Partiell ålderspension i ordlistan).

Delinvalidpension

Invalidpension kan beviljas som delpension, om arbetsförmågan är nedsatt med minst två femtedelar. Delinvalidpensionens belopp är hälften av beloppet av full invalidpension.

E

Efterlevandepension

Efterlevandepension betalas till den efterlevande maken efter den andra makens död. Efterlevandepension betalas till både män och kvinnor. Efterlevande makar kan under vissa förutsättningar få pension enligt både arbetspensionslagarna och folkpensionslagen.

Rätten till efterlevandepension uppstår genom äktenskap. Registrerat partnerskap mellan personer av samma kön jämställs med äktenskap. Sambor får inte efterlevandepension efter varandra.

F

Familjepension

Familjepensionen ger familjen ekonomiskt trygghet efter en makes eller familjeförsörjares död. Den efterlevande maken och barn under 18 år har rätt till familjepension.

Familjepensionen indelas i efterlevandepension och barnpension. Registrerade partners har rätt till efterlevandepension på samma villkor som makar. Sambor har inte rätt till efterlevandepension. Barnets rätt till familjepension påverkas inte av föräldrarnas civilstånd.

Folkpension

Folkpension kan betalas till personer som fyllt 16 år och är bosatta i Finland.

Full folkpension kan man få endast om man inte får någon arbetspension alls eller om arbetspensionernas sammanlagda belopp är högst 55,54 euro i månaden (år 2017).

År 2017 är fulla folkpension

  • 628,85 euro i månaden för ensamboende
  • 557,79 euro i månaden för gifta och sammanboende.

Arbetspensionen minskar folkpensionen – ju större arbetspension en person får, desto mindre är folkpensionen.

Ingen folkpension betalas till

  • ensamboende som får cirka 1 300 euro i arbetspension
  • gifta eller sammanboende som får cirka 1 158 euro i arbetspension.

Frivillig pensionsförsäkring

En frivillig pensionsförsäkring är en pensionsförsäkring som privatpersoner i allmänhet betalar helt och hållet själva. Den är samtidigt en form av långtidssparande.

En frivillig pensionsförsäkring gör det möjligt att gå i pension tidigare eller få en pension som är bättre än den intjänade arbetspensionen.

Företagarens arbetsinkomst

Företagarens arbetsinkomst är den årliga arbetsinkomsten som pensionsanstalten fastställer för företagarens pensionsförsäkring, dvs. FöPL-försäkringen. Företagarens pensionsförsäkringsavgifter och pensionstillväxt bestäms enligt den.

Arbetsinkomsten ska motsvara företagarens arbetsinsats. Företagarens arbetsinkomst ska motsvara den lön som en utomstående skulle få om han eller hon anställdes för samma arbete.

Förmånsbestämt pensionssystem

Arbetspensionssystemet i Finland är förmånsbestämt. Det betyder att

  • pensionsförmånens storlek har bestämts i förväg
  • förmånen grundar sig på intjänad lön eller arbetsinkomst
  • de avgifter som tas ut för att finansiera förmånen ändras vid behov.

Pensionssystemet är avgiftsbestämt om storleken på pensionsförmånen bestäms enligt det sammanlagda beloppet av de pensionsavgifter som betalats till systemet och placeringsintäkterna på dem. I sådana fall är avgifterna ofta fasta och förmånen flexibel.

I t.ex. Schweiz, Polen och Danmark hör praktiskt taget alla löntagare till avgiftsbestämda pensionssystem.

Förtidsminskning

Från och med år 2017 gäller förtidsminskningen partiell förtida ålderspension (se uppslagsordet Partiell ålderspension i ordlistan). Pensionen justeras med en förtidsminskning på 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen tidigareläggs, dvs. 4,8 procent per år. Minskningens inverkan är bestående.

Förtidspension

Pensioner som börjar före ålderspensionen kallas förtidspensioner. Förtidspensioner som kan beviljas från och med år 2017 är

  • invalidpension
  • arbetslivspension
  • partiell förtida ålderspension.

Förväntad livslängd

Den förväntade livslängden är det antal år som en person i en viss ålder förväntas leva i genomsnitt, om dödligheten hålls oförändrad. Den förväntade livslängden beräknas av Statistikcentralen.

Förväntad pensioneringsålder

Den förväntade pensioneringsåldern är ett mått som beskriver vid vilken ålder en 25- respektive 50-åring förväntas gå i pension. Det visar antalet arbetsår som återstår och vid vilken ålder en person övergår från att betala pensionsavgifter till att ta emot pensionsförmåner.

Den förväntade pensioneringsåldern har tagits fram av Pensionsskyddscentralen och måttet beaktar också invalidpensioner.

G

Garantipension

Garantipensionen tryggar en minimipension på 760,26 euro i månaden (år 2017). Om pensionstagarens övriga pensioner sammanlagt är mindre än denna summa, kompenserar garantipensionen pensionerna upp till denna gräns. Garantipensionen beviljas och betalas ut av FPA.

Garantipension betalas inte till personer som enbart får deltidspension, delinvalidpension (partiell sjukpension) eller familjepension. I och med pensionsreformen betalas garantipension inte heller till personer som får enbart partiell förtida ålderspension eller arbetslivspension.

Garantipensionen har ersatt det särskilda stödet till invandrare.

I

Index och indexhöjning

Alla löpande arbetspensioner justeras årligen med arbetspensionsindex.

Arbetspensionsindexet påverkas av

  • prisutvecklingen till 80 procent
  • löneutvecklingen till 20 procent.

År 2017 är arbetspensionsindexets poängtal 2534 (höjningen från året innan är 0,6 %).

När en pensionsanstalt fastställer en ny begynnande pension använder den lönekoefficienten. Med hjälp av lönekoefficienten justeras lönerna och arbetsinkomsterna som den blivande pensionären tjänat in under sitt yrkesliv till nivån för det år då pensionen börjar.

Lönekoefficienten påverkas av

  • förändringen i prisnivån till 20 procent
  • förändringen i lönenivån till 80 procent.

År 2017 är lönekoefficienten 1,389 (höjningen från år 2016 är 1,2 %).

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer arbetspensionsindexet och lönekoefficienten årligen.

Intjäningsprocent

Intjäningsprocenten är en procentsats som uttrycker hur mycket pension man tjänar in.

Från och med år 2017 tjänar alla åldersgrupper in pension med 1,5 procent av arbetsinkomsten. Under en övergångsperiod åren 2017–2025 är intjäningsprocenten för personer i åldern 53–62 år emellertid 1,7.

Den intjänade pensionen räknas enligt formeln årslönen x intjäningsprocenten.

Intjäningsprocenten är 1,5 också för återstående tid i samband med invalidpensioner.

Invalidpension

Invalidpension (sjukpension) betalas till personer som till följd av sjukdom eller skada inte kan arbeta.

Invalidpensionen består av

  • den pension som personen tjänat in under sin tid i arbete
  • s.k. pension för återstående tid.

Med återstående tid avses den tid som man antar att personen skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen.

L

Lagstadgat pensionsskydd

Pensionslagarna garanterar

  • arbetspension till pensionsförsäkrade arbetstagare och företagare
  • folkpension till personer som är bosatta i Finland och som får ingen eller endast en liten arbetspension
  • garantipension, som tryggar en minimipension om folkpensionen och övriga pensioner inte räcker till för den
  • familjepension till efterlevande makar och barn efter makes och familjeförsörjares död.

Arbetspensionen minskar folkpensionen så att ingen folkpension betalas ut ovanför en viss inkomstgräns.

Livslngdskoefficient

Med livslängdskoefficienten anpassas arbetspensionerna till förändringen i den genomsnittliga livslängden. Livslängdskoefficienten beräknas varje år separat för varje årskull när den uppnår 62 års ålder. Koefficienten bestäms utgående från de föregående årens dödlighetsstatistik.

Om den genomsnittliga livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen. Man kan jämna ut denna minskande inverkan genom att arbeta längre.

Livslängdskoefficienten infördes år 2010. Den gäller inte de årskullar som är födda före år 1984.

År 2017 har livslängdskoefficienten värdet 0,96344. Den minskar den månatliga pensionen för personer födda år 1955 med cirka 3,7 procent.

Livslängdskoefficienten görs mildare, när den lägsta åldern för ålderspension har höjts till 65 år, dvs. efter år 2027. Detta gäller både ålderspensioner och invalidpensioner. Livslängdskoefficienten börjar också tillämpas på pensionen för återstående tid i samband med invalidpensioner.

För ålderspensionernas del fastställs livslängdstalet för varje årskull i en ålder som är ett år lägre än den lägsta åldern för ålderspension. På invalidpensioner tillämpas den livslängdskoefficient som fastställts för det år då invalidpensionen börjar.

Lönekoefficient

Lönekoefficienten behövs när man räknar ut beloppet på en ny begynnande pension. Med lönekoefficienten justeras de löner och arbetsinkomster som tjänats in under tiden i arbete till nivån för det år då pensionen börjar.

Lönekoefficienten påverkas av

  • förändringen i lönenivån till 80 procent
  • förändringen i prisnivån till 20 procent.

År 2017 är lönekoefficienten 1,389 (höjningen från år 2016 är ca 1,2 %).

P

Partiell ålderspension (partiell förtida ålderspension)

År 2017 slopades den tidigare deltidspensionen och ersattes med en partiell förtida ålderspension. De som har fyllt 61 år har rätt till denna pension fram till övergången till ålderspension.

Man kan välja att ta ut 25 eller 50 procent av sin intjänade pension, som först justeras med livslängdskoefficienten. På denna pension görs ytterligare en förtidsminskning, som är 0,4 procent för varje månad som återstår till den lägsta pensionsåldern. Minskningen är bestående och påverkar alltså också den slutliga ålderspensionen. Det finns inget krav på deltidsarbete och varken lön eller arbetstid kontrolleras.

Åldersgränsen för partiell förtida ålderspension höjs till 62 år från och med år 2025.

Pension

Pensionen är en regelbunden inkomst som man får efter att ha dragit sig tillbaka från arbetslivet. Pensionen kan vara arbetspension eller folkpension. En mycket liten pension kan betalas i sin helhet på en gång.

Pensioneringsålder

Den ålder då en person går i pension. Den genomsnittliga pensioneringsåldern sänks bl.a. av sjukpensioner som beviljas unga personer.

Pensionsfond

Med pensionsfonder avses de medel som pensionsanstalterna placerat. De härstammar från arbetspensionsförsäkringsavgifterna och är avsedda för utbetalning av pensioner.

Pensionsslussen

Pensionsslussen eller arbetslöshetsslussen riktar sig till äldre långtidsarbetslösa. Den innebär att den arbetslösa kan få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar efter maximitiden 500 dagar. Pensionsslussen forsätter fram till pensionsåldern.

För att få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar måste man ha arbetat i minst fem år under de senaste 20 åren.

Rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar är olika för olika åldersgrupper:

  • Personer födda åren 1950–1954 ska ha fyllt 59 år innan maximitiden 500 dagar för arbetslöshetsdagpenning går ut.
  • För personer födda åren 1955–1956 är åldersgränsen 60 år.
  • För personer födda år 1957 eller senare är åldersgränsen 61 år.

Dagpenning för tilläggsdagar betalas högst till utgången av den månad då personen fyller 65 år.

Pensionsrätt

Arbetspensionen grundar sig på de inkomster man har haft under tiden i arbetslivet. Rätten till arbetspension uppkommer alltså på grundval av förvärvsarbete.

Pensionsrätt uppstår emellertid inte för förvärvsarbete som utförts

  • före 17 års ålder (från och med 1.1.2017)
  • efter att den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten har uppnåtts
  • före pensionslagens ikraftträdande
  • i mindre omfattning än den lägsta inkomstgränsen för försäkringsskyldigheten – år 2017 tillväxer pensionen om lönen är minst 58,19 euro i månaden.

Pensionstillväxt

Pensionstillväxten avser den arbetspension som man årligen tjänar in på grundval av arbetsinkomsterna.

Från och med år 2017 tjänar man in pension enligt 1,5 procent om året av den pensionsgrundande arbetsinkomsten i alla åldersgrupper från och med 17 års ålder. Om man arbetar medan man är pensionär tjänar man också in ny pension enligt samma procentsats.

Under en övergångsperiod t.o.m. 31.12.2025 gäller ett undantag. De som då är i åldern 53–62 år tjänar årligen in pension med 1,7 procent av den pensionsgrundande inkomsten (förhöjd pensionstillväxt under övergångsperioden).

Från och med år 2017 är hela lönen pensionsgrundande, dvs. arbetstagarens pensionsavgift dras inte längre av från lönen när den intjänade pensionen räknas.

Pensionsålder

Med pensionsålder avses den ålder då ålderspensionen börjar. Från och med år 2017 höjs pensionsåldern steg för steg från 63 år till 65 år. Den lägsta pensionsåldern för dem som är födda år 1955 är sålunda 63 år och 3 månader. Pensionsåldern höjs med tre månader per födelseårskull. De som är födda år 1962 är alltså den första årskullen vars lägsta ålder för ålderspension är 65 år.

Målet är att förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbete också i framtiden är detsamma som år 2025. Om åldersgränserna därför behöver justeras, görs det följande gång år 2030. Höjningen är högst 2 månader per år.

Den övre gränsen för försäkringsskyldigheten är i fortsättningen fem år högre än den lägsta pensionsåldern, räknat i hela år. Om den lägsta pensionsåldern för en årskull är 63 år 3 månader, är den övre gränsen jämnt 68 år.

På vissa yrken inom staten och kommunerna tillämpas

  • en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än 63 år
  • en personlig pensionsålder mellan 63 och 65 år.

R

Registrerad tilläggspension

Arbetsgivarna har kunnat förbättra de anställdas pensionsskydd med en registrerad tilläggspension. Den registrerade tilläggspensionen ökar pensionens belopp eller sänker pensionsåldern.

Det går inte längre att registrera nya tilläggspensionsordningar, men gamla ordningar har fortfarande varit i kraft. De registrerade tilläggspensionerna upphörde i sin helhet att gälla i slutet av år 2016. Detta påverkar inte pensioner som redan betalas. Det påverkar inte heller beloppet av den tilläggspension som arbetstagaren har hunnit tjäna in innan systemet avskaffades.

Rehabilitering

Arbetspensionsanstalterna ordnar yrkesinriktad rehabilitering, som förebygger arbetsoförmåga och främjar arbetshälsan.

Olika former av rehabilitering kan också ordnas av

  • FPA och arbetskraftsbyråerna
  • sjukhusen, hälsovårdscentralerna och kommunerna
  • olycksfalls- och trafikförsäkringsbolagen.

S

Socialförmånsperiod

Socialförmånsperiod avser en period under vilken en person får en sådan social förmån som ger pensionstillväxt.

Sådan oavlönad tid är t.ex. perioder med

  • föräldrapenning
  • sjukdagpenning
  • arbetslöshetsdagpenning.

T

Tilläggspension

Utöver det lagstadgade pensionsskyddet kan arbetsgivaren teckna en frivillig tilläggspensionsförsäkring för att öka de anställdas pensionsbelopp eller sänka deras pensionsålder.

Tilläggspensionen kan vara en

  • kollektiv tilläggspensionsförsäkring
  • gruppensionsförsäkring
  • tilläggspension som ordnas genom en kassa eller en stiftelse.

Se även: Registrerad tilläggspension.

U

Uppskovsförhöjning

Från och med år 2017: Om arbetstagaren har rätt att ta ut ålderspension men inte gör det, justeras den intjänade pensionen med en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp efter den lägsta pensionsåldern, dvs. 4,8 procent per år.

Å

Ålderspensionsålder

Se uppslagsordet Pensionsålder i ordlistan.