Kimmo Koivurinne: Halvmulen inledning på 2023 för investerarna – pensionstillgångarna ökade med tre miljarder euro

Utsikterna var emellertid inte alltigenom negativa. Centralbankernas åtstramning av penningpolitiken började ha effekt och inflationen hade efter en lång galopp vänt mot nedgång. Arbetslöshetssiffrorna i euroområdet fortsatte att sjunka och coronarestriktionerna hade äntligen börjat hävas också i Kina. Dessutom hade avkastningsutsikterna för de viktigaste tillgångsslagen förbättrats i och med att företagens värderingskoefficienter sjunkit och räntenivån normaliserats.

Avkastning från aktiemarknaden trots en skakig banksektor

Centralbankerna fortsatte i början av året på sin räntepolitik för att hålla inflationen stången. Amerikanska centralbanken Fed höjde under kvartalet styrräntan som väntat i två omgångar med 25 räntepunkter, dvs. 0,25 procentenheter. Styrräntan steg till en nivå där den senast varit före finanskrisen 2008. Den förändrade räntemiljön i USA drabbade med förödande verkan de banker som haft brister i hanteringen av ränterisken. Redan i fjol hade den kaliforniska banken Silicon Valley Bank (SVB) råkat i svårigheter och i slutet av året bokfört förluster i miljardklassen på sina ränteinvesteringar. I början av mars hade förlusterna vuxit sig övermäktiga och den amerikanska myndigheten för insättningsgaranti FDIC meddelade att myndigheterna övertar bankens affärsverksamhet på grund av insolvens. Endast ett par dagar senare, i kölvattnet av SVB, tog myndigheterna över bl.a. amerikanska Signature Bank, som specialiserat sig på kryptoinlåning.

Bankernas kollaps fick naturligtvis investerarna på tå och de myndigheter som övervakar finansmarknaden allt mer vaksamma. I mitten av mars rasade den schweiziska banken Credit Suisses aktiekurs på en dag med nästan en fjärdedel efter att den saudiarabiska huvudägaren meddelat att tilläggsfinansiering inte längre kommer i fråga. Schweiziska centralbanken beviljade samma vecka ett lån på 50 miljarder franc (cirka 57 miljarder euro) för att trygga kontinuiteten i Credit Suisses bankverksamhet. Trots nödfinansieringen sökte man febrilt efter en köpare för Credit Suisse. I slutet av samma vecka meddelade Schweiz största bank UBS att den köper upp Credit Suisse. Schweiziska centralbanken stödde arrangemanget och beviljade den fusionerande banken lån upp till 100 miljarder schweiziska franc. Köpesumman blev cirka tre miljarder euro, när Credit Suisses marknadsvärde ännu i februari hade rört sig kring tolv miljarder euro.

Den snabbt stigande räntenivån hade således rätt dramatiska följder för de banker som försummat sin riskhantering eller i övrigt hade svårigheter. Den normaliserade räntenivån har gett gråa hår också inom andra branscher. Exempelvis har fastighetssektorn som av tradition använder mycket skuldhävstång kämpat med snabbt stigande finansierings- och råvarukostnader. Trots detta höjde de hyfsade sysselsättningssiffrorna i både USA och Europa i kombination med företagens resultat värderingsnivåerna på börsen under kvartalet. Aktiemarknaden präglades av en rätt stabil uppgång med undantag av Helsingforsbörsen.

Den inhemska aktiemarknadens underprestation i förhållande till Sverige, Europa eller USA är en summa av många faktorer. Helsingforsbörsen är exempelvis starkt beroende av vissa industribranscher, såsom teknologi, skogsindustri och energisektorn. Om dessa industribranscher eller de företag som representerar dem inte klarar sig bra, har det en negativ inverkan på börsutvecklingen. Vår ekonomi och vår hemmamarknad är mer exponerad för olika regionala faktorer än genomsnittet, såsom geopolitiska spänningar, handelskrig eller den ekonomiska utvecklingen i andra länder såsom t.ex. Tyskland. Dessutom hör Finland till de länder som åldras snabbast i världen, vilket inte skapar särskilt gynnsamma förhållanden för tillväxt på marknaden i hemlandet.