Arbetspensionstillgångarna ökade på våren – utvecklingen av lönesumman också viktig för finansieringen av arbetspensionerna
Under det första halvåret präglades investeringsmarknaden av fluktuationer både uppåt och nedåt. Det andra kvartalet vände trenden till positiv, och arbetspensionstillgångarna ökade med två miljarder euro. Allt som allt uppgick beloppet av de pensionstillgångar som används för finansieringen av finländarnas arbetspensioner vid utgången av juni till 272 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Arbetspensionsförsäkrarna Telas senaste statistik.
– De geo- och handelspolitiska spänningarna satte investeringsmarknaden i gungning under början av året. I början av april föll aktiemarknaden, när Förenta staterna aviserade höga importtullar. Marknaden återhämtade sig emellertid snabbt och både aktie- och ränteinvesteringarnas andel ökade något under det andra kvartalet, berättar Telas chefsekonom Mikko Mäkinen.
Medan avkastningen för årets första kvartal stannade på minus, lyfte det andra kvartalet avkastningen tillbaka på plus. Den nominella avkastningen för innevarande år var vid utgången av juni 1,3 procent och den reala avkastningen som beaktar inflationen som en faktor som minskar totalavkastningen 1,2 procent.
– Investeringsintäkterna har i år påverkats framför allt av att amerikanska dollarn försvagats. Det sänker investeringsintäkterna rapporterade i euro. Bakom den försvagade valutan ligger osäkerheten i fråga om landets handelspolitik och oron för ett ökat underskott i förbundsstatens budget, nämner Mäkinen.
Helsingforsbörsen har i sin tur utvecklats gynnsamt under första hälften av året.
– Arbetspensionsförsäkrarna ökade också en aning sina investeringar i Finland under det andra kvartalet. De inhemska investeringarnas andel var vid utgången av juni 19 procent, vilket i euro innebär 52 miljarder, berättar Mäkinen.
Man får inte glömma lönesummans betydelse vid finansieringen av arbetspensionerna
Även om en ökning av arbetspensionstillgångarna alltid är en god nyhet med tanke på de löpande pensionerna, måste man också komma ihåg den andra hörnstenen i finansieringen av pensionerna: arbetspensionsavgifterna. Ungefär en femtedel av de pensioner som betalas ut årligen inom den privata sektorn täcks för närvarande från fonderna och avkastningen på dem, medan återstoden täcks med de arbetspensionsavgifter som samlas in årligen.
På beloppet av den pott som inflyter av arbetspensionsavgifterna inverkar i sin tur lönesumman, dvs. de sammanlagda bruttolönerna som betalats ut till samtliga arbetstagare. Ju större lönesumman är, desto större är potten från arbetspensionsavgifterna – och tvärtom.
– Man får inte glömma lönesummans betydelse vid finansieringen av arbetspensionerna. Förutom att den är en viktig faktor i arbetspensionssystemet, har den en stor betydelse också för de offentliga finanserna, påpekar Mäkinen.
Landets regering förbereder sig som bäst för budgetmanglingen nästa vecka, där målet är att stärka de offentliga finanserna och hitta metoder för att minska skuldsättningen.
– De långsiktiga tillväxtutsikterna för ekonomin i Finland tyngs av en svag produktivitet och en krympande befolkning i arbetsför ålder. Det är därför av största vikt att statsminister Orpos regering i budgetmanglingen skapar möjligheter för ekonomisk tillväxt genom satsningar på bl.a. forskning och utveckling, höjning av utbildningsnivån samt arbets- och studierelaterad invandring. Det krävs också ekonomisk tillväxt för att bromsa ökningen i den offentliga skulden, framhåller Mäkinen.
Mer ingående om arbetspensionstillgångarna
Beloppet av arbetspensionsförsäkrarnas arbetspensionstillgångar som kan investeras utgjorde i slutet av juni 2025 sammanlagt 272 miljarder euro. Tillgångarna ökade under årets andra kvartal med två miljarder euro.
Avkastningen på tillgångarna under det första halvåret (januari–juni) var nominellt 1,3 procent, medan den reala avkastningen som beaktar inflationen var 1,2 procent. Den reala avkastningen på lång sikt från och med 1997 var 3,9 procent.
Avkastningen enligt tillgångsslag för den första hälften av året var följande:
- aktieinvesteringar och aktierelaterade investeringar 1,3 procent
- ränteinvesteringar 1,3 procent
- fastighetsinvesteringar 0,6 procent
- alternativa investeringar 0,8 procent
Tillgångarnas fördelning enligt tillgångsslag och geografiska fördelning förändrades inte nämnvärt under kvartalet.
Telas uppgifter om arbetspensionstillgångarna omfattar de pensionstillgångar som förvaltas av arbetspensionsbolagen, pensionskassorna, pensionsstiftelserna, pensionsfonden för FPA:s personal, Keva, Kyrkans pensionsfond, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan, Finlands Banks pensionsfond och Statens pensionsfond. I statistiken ingår endast lagstadgat arbetspensionsskydd.
Pensionstillgångarna i Telas statistik omfattar inte övriga tillgångar och skulder eller materiella nyttigheter som redovisas i arbetspensionsförsäkrarnas balansräkning. De arbetspensionstillgångar som anges här avser tillgångar som kan investeras.
Mer ingående information om beloppet av investeringstillgångarna och deras allokering finns i sin helhet på Telas webbplats på sidan Beloppet av pensionstillgångarna. Uppgifterna finns också i Telas statistikdatabas.
Telas nästa statistik om arbetspensionstillgångarna vid utgången av september 2025 publiceras i månadsskiftet november–december.
Ytterligare upplysningar:
