Placeringstillgångarna, som utgör en del av finansieringen av arbetspensionssystemet, fortsatte under det tredje kvartalet att återhämta sig från djupdykningen i början av året. Placeringstillgångarna ökade under kvartalet med cirka 6 miljarder euro och uppgick vid slutet av september till sammanlagt 210 miljarder euro. Återhämtningen i aktieplaceringarna bidrog till de ökade tillgångarna, även om den totala avkastningen för året fram till nu är negativ. De strikta nedstängningsåtgärderna i början av året lyckades väsentligt bromsa upp spridningen av coronaviruset och lindrade konsekvenserna för kapitalmarknaden, vilket jämnade ut det branta kursfallet vid årets början.

Analytiker Kimmo Koivurinnes analys av arbetspensionstillgångarnas utveckling omfattar följande kapitel:

Årsavkastningen fram till utgången av september nominellt -1,5 procent

  • Arbetspensionssystemets placeringstillgångar sammanlagt 210 (*) miljarder euro
    • Placeringstillgångar inom den privata sektorn 132 miljarder euro
    • Placeringstillgångar inom den offentliga sektorn cirka 78 miljarder euro
  • Ökning under det tredje kvartalet cirka 6 miljarder euro
  • Placeringar i aktier och aktierelaterade instrument av de totala placeringstillgångarna 103 miljarder euro, andel 49 procent
  • Ränteplaceringar 70 miljarder euro, andel 33 procent
  • Fastighetsplaceringar 19 miljarder euro, andel 9 procent
  • Alternativa investeringar 17 miljarder euro, andel 8 procent
  • Placeringsintäkter för det tre första kvartalen, nominell avkastning -1,5 procent och real avkastning -1,5 procent

(*) Det här presenterade beloppet av placeringstillgångarna för alla medlemsorganisationer avviker med drygt en miljard från motsvarande siffra i delårsrapporterna. Avvikelsen beror på skillnader i statistikprocessen. Vi preciserar beloppet av tillgångarna senare.

De relativa andelarna för olika tillgångsslag i placeringsfördelningen var i stort oförändrade under det tredje kvartalet. Andelen för aktier och aktierelaterade instrument [1] (49 %) ökade med en halv procentenhet. Ränteplaceringarnas andel (33 %) var i det närmaste oförändrad. Andelen för fastighetsplaceringar (9 %) och alternativa [2] investeringar (8 %) minskade båda med cirka en halv procentenhet.

Ökningen i den relativa andelen för aktier beror till stor del på återhämtningen i aktiernas värderingsnivåer. Ränteplaceringarnas relativa andel i placeringsfördelningen har minskat med omkring tio procentenheter under det senaste årtiondet, när ränteplaceringar med sämre förväntad avkastning ersatts med bättre avkastande aktier, kapitalplaceringar och andra alternativa tillgångsslag. Bakom detta ligger den långvarigt låga räntenivån som började med stimulansen efter finanskrisen och som lett till att arbetspensionsförsäkrarna inom ramen för solvensbestämmelserna överfört placeringar från ränteinstrument till mindre likvida tillgångsslag med bättre avkastning. I ljuset av avkastningarna tycks denna strategi ha fungerat bra.

[1] Då man i analysen hänvisar till placeringar i aktier och aktierelaterade instrument avses följande placeringskategorier: noterade aktier (inkl. aktiefonder) samt övriga aktieplaceringar, till vilka hör bl.a. kapitalplaceringar och placeringar i onoterade aktier.

[2] Med alternativa investeringar avses huvudsakligen hedgefonder.

De regionala placeringsandelarna förändrades endast svagt under det gångna kvartalet. Andelen för placeringarna i euroområdet var oförändrad, men däremot sjönk andelen för placeringarna utanför euroområdet med en procentenhet. De inhemska placeringarnas andel steg i sin tur med en procent­enhet. Vid slutet av det tredje kvartalet hänförde sig drygt en fjärdedel av placeringstillgångarna till Finland (26 %), knappt en femtedel till övriga euroområdet (17 %) och över hälften till länder utanför euroområdet (57 %).

Den geografiska diversifieringen har utvecklats över åren. I början av 2000-talet hänförde sig drygt en tredjedel av placeringarna till Finland, men i takt med att placeringstillgångarna ökat har placeringarna i utländska objekt tilltagit. På förändringarna i placeringsandelarna inverkar utöver förändringarna i placeringarnas värde också nettoflödet, dvs. skillnaden mellan förvärvade, avyttrade och förfallna placeringar.

Avkastningen per placeringsslag för de sex största aktörerna för det tredje kvartalet var följande:

  • Den nominella avkastningen på aktieplaceringar i genomsnitt -2,6 procent och den reala avkastningen -2,6 procent
  • Den nominella avkastningen på ränteplaceringar i genomsnitt -0,6 procent och den reala avkastningen -0,7 procent
  • Den nominella avkastningen på fastighetsplaceringar i genomsnitt 1,2 procent och den reala avkastningen 1,1 procent
  • Den nominella avkastningen på alternativa investeringar i genomsnitt -0,0 procent och den reala avkastningen -0,1 procent

Avkastningsutvecklingen för de placerade pensionsmedlen bör analyseras på lång sikt – förändringar under ett kvartal eller ens ett år har ingen större betydelse med tanke på pensionssystemets finansiella hållbarhet. Å andra sidan kan man på basis av den tidigare avkastningen inte heller förutspå framtida avkastning. På lång sikt ökar de fonderade pensionstillgångarna i sista hand med den ekonomiska tillväxten och inflationen. Det finns skäl att beakta att också valet av observationsintervall har betydelse.

Trots de svaga placeringsavkastningarna under det innevarande pandemiåret, är de realiserade avkastningarna på lång sikt stabila:

  • 2015 – Q3/2020 (5,75 år): nominell avkastning 4,6 procent och real avkastning 3,9 procent
  • 2010 – Q3/2020 (10,75 år): nominell avkastning 5,5 procent och real avkastning 4,2 procent
  • 1997 – Q3/2020 (23,75 år): nominell avkastning 5,6 procent och real avkastning 4,1 procent

Pensionsskyddscentralen har i sina långsiktiga prognoser använt ett realavkastningsantagande på 2,5 procent fram till 2028. Efter det är avkastningsantagandet 3,5 procent. Med det senare antagandet om avkastning utsträcker sig prognosen för pensionssystemet ända till 2085, varvid utvecklingen avseende sysselsättning, nativitet och nettoinvandring har den största inverkan på helheten.

På finansieringen av pensionerna inverkar vid sidan av pensionsavgifterna även de fonderade placeringstillgångarna och avkastningen på dem. Placeringstillgångarna fungerar som en buffert och med avkastningen på dem dämpas höjningen av pensionsavgifterna. Utan fondering skulle ökningen i arbetspensionsutgifterna direkt överföras att finansieras med de pensionsavgifter som tas ut av arbetsgivarna och arbetstagarna. På placeringstillgångarna inom den privata sektorn har sedan 2014 dess­­utom inverkat det faktum att det från fonderna och avkastningen på dem betalats ut mer i pensioner än arbetspensionsavgifter har fonderats. År 2019 inflöt till fonderna inom pensionsbranschen som helhet 2,7 miljarder euro i pensionsavgifter, men till de löpande pensionerna behövdes 4,5 miljarder euro. Således användes av fonderna och deras avkastning 1,8 miljarder euro netto till pensioner.

Ökningen i de fonderade pensionstillgångarna är också förenad med totalansvaret för de pensioner som nu inflyter och redan löpande pensioner, vars belopp i dag uppgår till cirka 700 miljarder euro. Merparten finansieras med de arbetspensionsavgifter som samlas in, eftersom det finländska arbetspensionssystemet i huvudsak bygger på ett s.k. fördelningssystem. Systemet är emellertid delvis fonderande, vilket innebär att cirka en fjärdedel av pensionsansvaret har fonderats medan resten av pen­sionerna finansieras med de arbetspensionsavgifter som varje år betalas av den generation som då arbetar.

Pensionsförsäkrarnas solvens är tack vare föregående års goda placeringsintäkter fortfarande på en betryggande nivå. Solvensnivåerna och solvensställningarna fortsatte att repa sig under det gångna kvartalet. För den privata sektorn, dvs. arbetspensionsbolagen, pensionsstiftelserna och pensionskassorna samt Sjömanspensionskassan, var den genomsnittliga solvensnivån eller pensionstillgångarnas förhållande till ansvarsskulden vid utgången av september 125 procent. Arbetspensionsbolagens solvensnivå låg vid slutet av september mellan 120,6 och 125,7 procent. Solvensställningen varierade i sin tur mellan 1,4 och 1,8. I anslutning till den marknadsinstabilitet som coronaviruset medfört har Finansinspektionen tätare samlat in uppgifter från arbetspensionsanstalterna under våren och sommaren. Den intensifierade datainsamlingen fortsätter som det nu ser ut fram till årets slut.

Aktiemarknadens V-kurva

Coronavirusets omedelbara skräckinverkan hade skingrats vid ingången av det tredje kvartalet i somras. Den globala aktiemarknaden återhämtade sig i rask takt med USA i spetsen, även om det endast ansågs vara en tidsfråga innan en andra pandemivåg bryter ut. Centralbankernas snabba stimulans hade emellertid vänt marknaden mot en kraftig uppgång redan under föregående kvartal. På detta sätt hade man vid sidan av den vänstra halvan av V-bokstaven som följde på marknadspaniken i början av året nu fått en god start också på den högra halvan.

I och med den snabba återhämtningen har klyftan mellan aktiemarknaden och realekonomin under sommaren förbryllat dem som följer utvecklingen på marknaden. Aktiernas flotta uppgång verkade nästan orealistisk, när samtidigt ränte- och inflationsförväntningarna, dvs. förväntningarna på den ekonomiska tillväxten, nollställts på bred front. Aktiernas rally fortsatte trots det ända fram till september, varvid covid-19-fallen åter började öka stadigt världen över efter en något lugnare period i augusti. Mot slutet av kvartalet tyngdes marknaden också av osäkerheten beträffande det förestående presidentvalet i USA och ett eventuellt maktskifte.

Som sagt bidrog den kraftiga återhämtningen på aktiemarknaden under det lugna skedet av coronakrisen till att lätt upp den katastrofala placeringsstämningen i början av året. Avkastningen på huvudmarknaderna gick emellertid inte hand i hand.

New York-börsen klarade sig bäst genom krisen i början av året och S&P 500-indexet uppvisade vid utgången av september redan en positiv avkastning på fem procent för detta år. Också Helsingforsbörsen återhämtade sig energiskt under samma period och stannade på plus. För Euro Stoxx-indexet har konsekvenserna av coronan varit mer dystra. STOXX Europe 600-indexet, som beskriver utveck­lingen för de sexhundra största börsbolagen i Europa, avslutade det tredje kvartalet med en negativ årsavkastning (YTD) på cirka tio procent. Detta kan bland annat tillskrivas den svagare ekonomiska återhämtningen i Europa än väntat och de nya nedstängningsåtgärderna som satts in i och med det stadigt växande antalet nya coronasmittfall. Också FTSE 100-indexet, som beskriver utvecklingen för de hundra största företagen på Londonbörsen, har utvecklats skralt under året. För Storbritanniens del hänför sig de största bekymren till en smidig brexit och de hundratusentals bekräftade coronavirusfallen i landet.

Stämningen på räntemarknaden talade under kvartalet till stor del för risktagning. Amerikanska centralbanken Fed justerade i augusti sina inflationsmål och eftersträvar i fortsättningen en genomsnittlig inflation på två procent. Det i Europa tidigare offentliggjorda och omtvistade coronapaketet på 750 miljarder euro ingöt hopp i dem som investerar i euroområdet och stärkte euron gentemot övriga valutor. Vid sidan av statsobligationerna återhämtade sig också övriga obligationslån på den överhettade marknaden, som emellertid svängde i september när coronasmittfallen började skjuta i höjden.

I dessa smått röriga omständigheter inleddes det olycksaliga placeringsårets sista kvartal och önskelistan till julgubben är inte lång: ett fungerande coronavaccin och ett försonligt presidentskifte i USA.

Basinformation om vår placeringsstatistik

Våra medlemssamfund sköter placeringsverksamheten för de lagstadgade arbetspensionsmedlen. Statistiken omfattar arbetspensionsbolagen, pensionsstiftelsernas och -kassornas ArPL-fonder samt arbetspensionsförsäkrarna inom den offentliga sektorn: Keva, Statens pensionsfond (SPF), pensionsfonden för FPA:s personal, Kyrkans pensionsfond (KER) och Finlands Banks pensionsfond (SPERA). Den omfattar också gruppen av särskilda pensionsinrättningar, till vilken hör Lantbruksföretagarnas pen­sionsanstalt (LPA) och Sjömanspensionskassan (SPK).

I statistiken ingår endast fonderna för det lagstadgade arbetspensionsskyddet. Den omfattar inte värdet av fonderna för det kollektiva tilläggspensionsskyddet som förvaltas av pensionsstiftelserna och -kassorna och som vid utgången 2019 uppgick till cirka 4,3 miljarder euro.

Läs också

Sammanfattningar för 2020:

Q3/2020pdf, 138 kB

Q2/2020pdf, 122 kB

Q1/2020pdf, 169 kB

Sammanfattningar för 2019:

Q4/2019pdf, 123 kB

Q3/2019pdf, 118 kB

Q2/2019pdf, 120 kB

Q1/2019pdf, 120 kB

Sammanfattningar för 2018:

Q4/2018pdf, 135 kB

Q3/2018pdf, 93 kB

Q2/2018pdf, 122 kB

Q1/2018pdf, 118 kB

Sammanfattningar för 2017:

Q4/2017pdf, 351 kB

Q3/2017pdf, 211 kB

Q2/2017pdf, 188 kB

Q1/2017pdf, 374 kB

Sammanfattningar för 2016:

Q4/2016pdf, 401 kB

Q3/2016pdf, 466 kB

Q2/2016pdf, 251 kB

Q1/2016pdf, 507 kB

Sammanfattningar för 2015:

Q4/2015pdf, 448 kB

Q3/2015pdf, 250 kB

Q2/2015pdf, 239 kB

Q1/2015 publicerades inte

Sammanfattningar för 2014:

Q4/2014pdf, 138 kB

Q3/2014pdf, 34 kB

Q2/2014pdf, 16 kB

Q1/2014pdf, 136 kB

Sammanfattningar för 2013:

Q4 /2013pdf, 136 kB

Q3 /2013pdf, 153 kB

Q2 /2013pdf, 197 kB

Q1 /2013pdf, 62 kB